Upprop: Har SAC råd att behålla tidningen Arbetaren?

Detta är ett upprop till alla enskilda medlemmar, LS, syndikat och sektioner. Skriv under uppropen som person eller ta det till din organisationsenhets möte. Underteckna genom att skicka e-post med namn och LS till industri.malmo@sac.se
arb

För andra gången på mindre än ett år har anställda och fd anställda på tidningen Arbetaren gått ut i borgerlig media och smutskastat vår organisation och rörelse. Första gången var i form av ett upprop mot beslut fattade på SAC:s kongress 2009. Nu handlar det om en "spölista" som någon satt upp i SAC:s lokaler på Sveavägen i Stockholm. På listan fanns namnen på de 27 journalister som skrev under uppropet i Aftonbladet.
 
Självklart handlar det inte om "spölistan" som sådan. Det handlar om att vinna ett inomorganisatoriskt maktspel där journalisterna kring Arbetaren saknar stöd av medlemsmajoriteten. I detta maktspel drar man sig inte för att använda sig av borgerlig media som bollträ för att försöka forcera igenom sin egen vilja. I egenskap av journalister har personerna runt redaktionen lätt att få mediautrymme samtidigt som borgerlig media gärna tar in denna typ av material eftersom det skadar förtroendet för SAC.
 
Bakgrunden till den nuvarande konflikten är beslut fattade på SAC:s kongress 2009. Uppropet i Aftonbladet var en protest mot att kongressen antog ett styrdokument som inte formulerats av redaktionen, samt att kongressen även tog sig friheten att välja en ny chefredaktör som saknade redaktionens godkännande. Uppropet uppmanade till både prenumerant- och skribentbojkott och hade som direkt syfte att åsamka både tidningen och organisationen så stor skada som möjligt.
 
De 27 undertecknarna har det gemensamt att de har eller har haft nära anknytning till Arbetarenredaktionen. Ungefär hälften är medlemmar i LS av SAC, några är f.d. medlemmar medan ett flertal vare sig är eller har varit medlemmar. Trots det anser de sig ha rätt till mer inflytande över tidningen än SAC:s medlemmar. Det var dessa 27 journalister som någon raljerade över på vad som nu blivit känt som "spölistan".
 
Samtidigt ska vi inte sticka under stol med att Arbetaren ibland är en lysande tidning. Men tyvärr är den ett tveeggat svärd som vi aldrig vet var vi har. En tidning som ena veckan skriver bra för att i nästa vecka hugga oss i ryggen. De regelbundna attackerna mot SAC sår splittring och försvårar medlemsvärvningen. Mest skada sker på arbetsplatser där vi redan är etablerade, har pågående arbetsmarknadskonflikter och strävar efter att växa oss ännu starkare. Vi har helt enkelt inte råd med en tidning som via borgerlig media aktivt och medvetet förser cheferna med argument MOT vår egen organisation.
 
Tyvärr handlar det inte heller om en enskild händelse. Motsättningen löper som en röd tråd genom SAC:s hela moderna historia. 1994 resulterade konflikterna runt tidningen Arbetaren till att ett 10-tal LS och cirka 3000 medlemmar lämnade SAC. Även den gången var problemet en redaktion som var ointresserad av verksamheten ute i LS:en och ointresserade av situationen ute på arbetsplatserna. Det fanns även ett missnöje med den stora ekonomiska belastning som Arbetaren innebär. Drygt 2 miljoner av medlemmarnas pengar används årligen till att finansiera tidningen. Under de senaste 20 åren har tidningen kostat SAC den astronomiska summan 50 miljoner kr. Det är fem gånger mer än vad som finns i vår gemensamma stridsfond.
 
Till syvende och sist är vi en fackförening. Vår kärna är den fackliga verksamheten. Vi bör endast ge ut tidningar som fungerar som ett stöd för vårt fackliga arbete och som innebär utgifter som motsvarar vad vi får tillbaks i form av kritisk journalistik med udden mot makten och arbetsköparna istället för mot vår egen organisation. Tidningar som inte gynnar rörelsen, är dyra att driva och till och med skadar vår fackliga verksamhet fyller däremot ingen funktion. I nuläget är Arbetaren en sådan tidning och därmed en belastning som motverkar sitt eget syfte.
 
Vi uppmanar därför alla LS att ta frågan om Arbetarens framtid på största allvar. Vi uppmanar AU och CK att initiera utredningar om hur allvarlig och omfattande den skada tidningen åsamkat oss är, och vi uppmanar samma instanser att anordna konferenser om tidningens framtid. Vi uppmanar varje LS, sektion och syndikat att lyfta frågan på sina medlemsmöten för att sedan fatta konstruktiva beslut om tidningens framtid eller avveckling på nästa kongress. Fram tills dess kräver vi att SAC:s Centralkommitté, Arbetsutskott och bolagsstyrelse tar situationen på allvar och ser till att konfliktdrivarna kring tidningen Arbetaren inte tillåts skada organisationen mer än vad som redan skett.
 
Styrelsen för Malmö industriarbetarsyndikat av SAC
industri.malmo@sac.se