John Andersson skriver:

”Det dröjde inte så länge, innan Hilma Hofstedt började yttra sig på klubbmötena. Inläggen blev längre, och så småningom började hon anlitas som talare i den offentliga agitationen. Hon utvecklade sig fort till att bli en glänsande talarinna, som alltmer anlitades för offentliga möten.

Hon utarbetade knappast sina föredrag i förväg. Jag såg aldrig, att hon hade några uppsatta stolpar och anteckningar för sina föredrag, utan talade fritt ur hjärtat, agitatoriskt och medryckande. I bjärta ordalag skildrade hon med egen erfarenhet den oerhörda fattigdomen bland arbetarna samt manade dem inträngande till ansträngningar och kamp för sina sociala och ekonomiska intressen.”

Hon arbetade 1905-1910 i en reseeffektfabrik i Göteborg och engagerade sig fackligt i Kvinnornas fackförbund, ett helt kvinnligt fackförbund som existerade 1902-1908. 1909 gick förbundet upp i Skrädderiarbetarförbundet.

Hon kom snart att anlitas som talare för turnéer runt om i landet för ungsocialisterna, socialdemokratiska kvinnoklubbar och sitt fackförbund som i sin tidning Morgonbris porträtterar Hilma i nr 6 1907:

”Hon är göteborgska och till yrket fabriksarbeterska. På kvinnokonferensen var hon med som ombud, för sin fackförening.

Under november har hon för utskottet företagit en del agitationsresor till olika platser  i det mörka Småland och hon har lyckats ”slå an” över förväntan bra.  I sina rapporter uttalar hon sig med stor entusiasm om Smålands kvinnor och anser ej det andliga mörkret vara svartare i Småland, såsom man jämt påstår, än andra platser i landet. Även har hon på denna korta tripp lyckats bilda flera kvinnoklubbar, och har nästan överallt haft fulla hus på sina föredrag.

Att man även är nöjd med henne, framgår av ett meddelande från ordf. i en av de kommuner hon besökt, han skriver: ”Talarinnan visade sig ha en lågande hänförelse för våra härliga ideal, på samma gång som hon visade sig vara i besittning av ett mycket vackert språksätt.”

För SAC finns redovisat ett hundratal föredrag av Hilma mellan 1915 och 1920 men sannolikt var föreläsningsverksamheten mer omfattande än så.

Ett brev från Hilma till Gustav Ceder i Anläggningsarbetarnas industriella upplysningskommitté finns bevarat i SACs arkiv, det går att läsa här.

1916 dömdes Hilma till 50 kr i böter för brott mot den sk. Lex Hinke (se Hinke Bergegren) för att under under föredraget ”fattigdom, barnalstring, moderskapsförsäkring” i Halmstad i Noveber 1915 citerat en broschyr som Sällskapet mot humanitär barnalstring gett ut. Hilma satt av böterna i fängelse.

Som svar på den kritik hon fick av flera tidningar gav Hilma 1917 ut en skrift om barnalstring där hon hävdar att kvinnans vardag blir bedrövlig om hon har för många barn. Hon argumenterade också mot den s k preventivlagen som förbjöd preventivmedel och information om dess användande. I skriftens slut påpekar hon dock att minskningen av antalet barn inte var det mest väsentliga. Det viktigaste var istället klasskampen och att arbetarkvinnorna måste organisera sig.

Hilma hamnade i Halmstad och under en hungerdemonstration där 1917 talade hon inför 8 000 personer.

Hilma blev organiserad nykterist och i Halmstad var hon medlem i NOV-logen Urania och senare i NOV-logen Karl Ivarsson.

Hilma charmades av bolsjevikrevolutionen i Ryssland och blev medlem i det sovjetlydande SKP - Sveriges kommunistiska parti, därmed blev kontakterna med SAC allt färre, hennes sista uppdrag verkar ha varit en turné på 16 föredrag för Dalarnas distrikt av SAC 1925

Hilma var SKP-ledamot i Halmstads stadsfullmäktige och i nykterhetsnämnden från 1923 till 1935.  Vid SKP:s partisprängning 1929 lämnade Hilma det sovjetstyrda partiet och anslöt sig till den del av partiet som bröt med Sovjetunionen men efter kort tid gick hon åter tillbaka till det stalindyrkande SKP.

1934 under en resa till Sovjetunionen fick hon en hjärnblödning och därefter försämrades hennes hälsa och hon tvingades avsäga sig uppdraget i kommunfullmäktige och kunde heller inte kandidera som riksdagsledamot vilket var hon var påtänkt för.

John Andersson hävdar i sina memoarer att Hilma vid en resan Sovjetunionen fick insikt om de diktatoriska förhållandena och därför bröt med kommunismen. Sannolikt var det Johns önsketänkande som hade blivit till en sanning i hans minne.

Efter ett par års sjukdom avled Hilma Hovstedt av en hjärnblödning den 25 juni 1937. Begravningen blev en storslagen manifestation av Halmstads arbetarorganisationer som med musik och fanborg följde henne till den sista vilan.

Skrifter

Enstaka artiklar av Hilma finns i tidningarna Brand och Morgonbris och i tillfällighetstidningar, sannolikt har hon även skrivit i Syndikalisten och Nya Folkviljan.

I tillfällighetstidningen Det stora blodbadet 1914 hade hon med artikeln Tiggarnas fosterland, den trycktes åter i Arbetaren nr 11 1982 och går att läsa här.

Mer om Hilma

Framsida	Titel, annan info	Författare	S.	Info, ladda hem	Externa länkar
	Rebell i klassamhälle och välfärdsstat : en syndikalists minnen Federativs, 1961 s. 41-44, 93-95	Andersson, John	215	PDF	Libris

Se även källor och anmärkning nedan.

Fotografier

Från en utflykt av ungsocialistiska centralklubben i Lund till Folkets park i juni 1909. Stående överst till vänster: Helgot Nilsson, bredvid fanan i mitten: Hilma Hovstedt, framför samma fana: Anton Nilsson och Aug. Magnusson. I höger kant överst: A. Åkesson, strax framför honom Gustav Sjöström och nederst Helga Kampf. Polisen sökte ta fanan med inskriptionen: Död åt militarismen, men misslyckades. (Publicerad i Ungsocialismen en krönika s. 242.)

Hilma Hovstedt.

Hilma Hovstedt.

Hilma Hovstedt vid mitten av 1930-talet.

Affischer

Hilma Hofstedt håller föredrag över ämnet vårt dagliga bröd.

Hilma Hofstedt håller föredrag över ämnet till frihet trälar.

Källor

• Rebell i klassamhälle och välfärdsstat (1961)
• Vi våga ej helt leva: Barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen (2007) Läs här.
• Ungsocialismen en krönika (1950) Läs här.
• Svenska folkrörelser 1 s. 499 (1936)
• Hilma Hofstedt : en märkeskvinna i Halmstad av Sven Aremar i Hallandsposten den 8 december 1984
• ”…ingen kvinnofråga existerar…” Kvinnoorganiseringen inom den tidiga arbetarrörelsen av Christina Carlsson Wetterberg i Arbetarhistoria nr 44-45 s. 11-16. Information här.
• Tidningen Morgonbris 1906-1908, samtliga nummer finns scannade här.
• Redogörelse för Sveriges arbetares centralorganisations (SAC) verksamhet 1910-1925, läs här.
• Kamrat Hilma Hovstedt 50 år i Sydsvenska kuriren 30/1 1932
• Hilma Hofstedt 50 år i Ny dag 1/2 1932
• Hilma från Halmstad - arbetarrörelsens glömda agitator av Ulf Norenius i Arbetaren nr 9 1982, läs här.
• Fattigdom följde henne hela livet av Ulf Norenius i Arbetaren nr 9 1982, Läs här.

Anmärkning

Det har i nutid utkommit en bok av Ingemar Svensson som delvis handlar om Hilma den har inte varit tillgänglig för denna minibiografi.

• Brytningsåren Libris

1956 gav Arbetarkultur ut en roman av Artur Karlsson där enligt uppgift Hilma förekommer, inte heller denna bok har varit tillgänglig för denna minibiografi.

• Storm över staden Libris

Fotnot

⁽¹⁾John Karlsson emigrerade till USA 1916. Under de första åren skickade han pengar men sedan upphörde kontakten. John gifte sig med en annan kvinna i USA.