Hem / Om SAC / Historik / Arkiv / Broschyrer, småskrifter och böcker / Författare / Lorenzo, César M / Syndikalismen vid makten

Syndikalismen vid makten

Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39 Lorenzo, César M. (författare) 443 s.

Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39.

 Av César M. Lorenzo.

Utgiven av Federativs förslag 1972 443 s.

Baksidestext: Den spanska syndikalismen är en unik företeelse i historien. Från sin uppkomst för hundra år sedan utvecklades den till en massrörelse, organiserad i den fackliga huvudorganisationen CNT. Årtiondens brutala förföljelser förmådde aldrig bryta rörelsens revolutionära kraft. Vid inbördeskrigets utbrott 1936 framträdde syndikalismen som den främsta av de krafter som bekämpade det fascistiska upproret. I stora delar av Spanien genomfördes en social revolution enligt syndikalistisk modell.

César M Lorenzo är en ung fransk historiker av spanskt ursprung som har ägnat den spanska syndikalismen och anarkismen ett grundligt studium och intensivt engagerat sig i de ideologiska och taktiska frågorna. Han slätar inte över problemen och hans analyser är ofta obarmhärtiga. Men boken mynnar ändå ut i en obetvinglig tro på syndikalismens djupa förankring hos det spanska folket och att den ofrånkomligen återuppstår.

Innehåll: Inledning, Syndikalismens uppkomst och utveckling fram till 1923, Inför de politiska realiteterna, Maktens sönderfall i Katalonien, Rådet för Aragonien, CNT och den baskiska regeringen, Maktsplittringen i södra och centrala regionerna, CNT går med i den republikanska regeringen, Varför CNT inträdde i den republikanska regeringen, Syndikalisternas korta samarbete med makten, Huvudetapperna i den frihetliga rörelsens utveckling efter maj 1937, CNT och regeringen Negrí­n, De första åren av exil och underjordisk kamp. Den stora schismen i CNT, Krisen i regeringen Giral. Kaos och mörker, Framtidsprognos, Förklaringar.

01 Inledning

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 1-16.)

  • Omslag
  • Innehållsförteckning
  • Inledning

02 Syndikalismens uppkomst och utveckling fram till 1923

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 17-60.)

  • Anarkismens ursprung i Spanien
  • Internationalens spanska regionalfederation
  • Kantonupproret 1873
  • Rörelsen Går under jorden. Regionalfederationens tillbakagång (1874-1881)
  • Från bakunismen till den frihetliga kommunismen. Regionalfederationens öden 1881-1905
  • CNTs födelse: den fackliga förnyelsen och juliupproret 1909
  • Revolutionskrönika (1911-1923)
  • Kongresserna i Sans och Madrid. Den nya frihetliga vågen
  • Noter

03 Inför de politiska realiteterna

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 61-111.)

  • Salvador Seguís possibilism
  • Revolutionära alliansen. Anarkobolsjevikerna
  • Inre slitningar: revisionismens skenbara seger FAIs bildande
  • Konservatoriekongressens och De trettios manifest. Bildandet av det Syndikalistiska partiet
  • Den dogmatiska anarkismen förnekar sig själv. Upproren i januari 1932 och januari 1933
  • Valet i november 1933 och decemberkuppen
  • Pakten mellan CGT och UGT i Asturien
  • Upproret i oktober 1934
  • Valet i februari 1936
  • Kongressen i Saragossa eller sista omsvängningen före dramat
  • Noter

04 Maktens sönderfall i Katalonien

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 112-152.)

  • CNTs medverkan i den katalanska regeringen
  • CNT beslutar skapa en kamouflerad revolutionsregering
  • Centralkommittén för de antifascistiska miliserna
  • Lokala myndigheter och parallella myndigheter
  • Ekonomirådet
  • Motiven till regeringsmedverkan. Två märkliga plenum
  • CNTs insatser i "Rådet för Generalitat". Pakten med kommunisterna
  • CNT i det kommunala livet
  • Återverkningarna av regeringsdeltagandet i Katalonien
  • Noter

05 Rådet för Aragonien

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 153-170.)

  • Saragossas fall
  • Kollektiviseringsproblemen. Krigets landsplåga
  • Bildandet av en frihetlig kryptoregeringen. Dess legalisering
  • Rådet i verksamhet
  • Noter

06 CNT och den baskiska regeringen

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 171-197.)

  • De revolutionära organen i de kantabriska områdena
  • Försvarsjuntorna i Vizcaya Guipúzcoa
  • PNV genomdriver bildandet av den baskiska regeringen
  • Åsidosättandet av CNT. Problemet FAI och reaktionerna inom den spanska frihetliga rörelsen
  • Orsakerna till regeringens omedgörlighet. Aguirre ger till slut efter
  • Rådet för Asturien och León
  • Interprovinsiella rådet för Santander-Burgos-Palencia
  • Noter

06 CNT och den baskiska regeringen Lorenzo del 06.pdf 1.021,53 kB

07 Maktsplittringen i södra och centrala regionerna

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 198-235.)

  • Folkliga arbetsutskottet för Levanten
  • Anhängare och motståndare till regeringsdeltagande. "Järnkolonnen"
  • Murciansk kantonalism
  • Huvuddragen av revolutionen i Andalusien
  • Välfärdskommittén för Málaga
  • Provinsrådet för Badajoz
  • Kort översikt av läget i Kastilien
  • Försvarsjuntan för Madrid
  • Noter

08 CNT går med i den republikanska regeringen

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 236-254.)

  • De första kontakterna med Largo Caballero. Landsomfattande plenum av den 3 september 1936
  • Avgörande ingripande av Horacio Prieto. Plenum av den 15 september, 28 september och 18 oktober 1936
  • Underhandlingarnas förlopp: CNT motsätter sig evakueringen av Madrid. Horacio Prietos åtgärder.
  • Noter

09 Varför CNT inträdde i den republikanska regeringen

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 255-273.)

  • Varför en anarkistisk revolution var omöjlig: bristande beredskap och invasionsrisk
  • De makthavande republikanernas oduglighet. Allmän koalition mot CNT
  • Nödvändigheten av centralisering och delaktighet i det högsta ansvaret
  • Noter

10 Syndikalisternas korta samarbete med makten

Ur Syndikalismen vid makten : Spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39. (s 274-303.)

  • Den första ministerkonseljen. CNT-sekreterarens avgång
  • CNTs insatser i regeringen
  • Problemen inom "Rådet för Generalitat": undanröjandet av POUM. Öppen kamp mellan CNT och kommunisterna
  • Innebörden av majhändelserna 1937
  • "Durrutis vänner"
  • Largo Caballeros fall. CNTs vägran att delta i Negrin-regeringen
  • CNT lämnar "Rådet för Generalitat" (juni 1937)
  • Noter