Hem / LS / Uppsala

Uppsala LS av SAC

   

Uppsala LS bildades1918

Uppsala LS  

Uppsala Lokala Samorganisation av SAC - Syndikalisterna

Vi är en medlemsdemokratisk fackförening som organiserar alla grupper av yrkesarbetare, med eller utan papper. Också arbetslösa, studerande och pensionärer är välkomna som medlemmar. Alla som arbetar har gemensamma intressen, oavsett yrke eller nationalitet!

Följ Uppsala LS på Facebook eller Twitter

Aktuellt

Se aktuella mötestider i kalendariet. 

Öppet- och mötestider 

Vanligtvis öppet i lokalen onsdagar 18-19.00, se kalendariet för vidare information om mötestider. Telefonsvararen kontrolleras flera gånger i veckan.

Hör av dig till oss!

Svartbäcksgatan 97 D (KV)

753 35 Uppsala
E-post: uppsala.ls@sac.se 
Telefon: 018-69 46 89 
Fax: 018-69 22 65 
Bankgiro: 5502-1281

 

Försvara strejkrätten tillsammans med oss på 1 maj

I 25 år har Svenskt Näringsliv (och dess föregångare, Svenska arbetsgivarföreningen) drivit kampanjer för att inskränka strejkrätten. Fackföreningsrörelsen och hela arbetarrörelsen har konsekvent sagt      nej. Men plötsligt hände något. Vad som hände lär vi inte få veta, men hamnkonflikten i Göteborg blev det svepskäl som kunde användas för att angripa strejkrätten. Arbetsmarknadsminister Ylva J ohansson bestämde sig för att inskränka arbetarnas rätt att använda fackliga stridsåtgärder. Nästan samtliga fackförbund sade omedelbart nej, men bara nästan alla. Av okänd anledning sade ett par av dem att de ville se förslaget innan de yttrade sig.

Regeringen misslyckades med att hitta något problem som kunde motivera inskränkningar i strejkrätten, men det hindrade dem inte från att köra på i högt tempo. En utredning tillsattes, som skulle föreslå hur strejkförbud kunde utformas. Då kommer nästa totalomsvängning. De tre topporganisationerna på den fackliga sidan – LO, TCO och Saco – slår sig samman med Svenskt Näringsliv och gör ett alldeles eget förslag till strejkförbud. Regeringen jublar av lycka och sätter förslaget på snabbspår för att bli lag. Men inte tillräckligt snabbt för att falla LO och Svenskt Näringsliv i smaken. Processen skyndas på ännu mer, och nu är det meningen att vi ska få nya strejkförbud redan från den 1 augusti.

Det nya strejkförbudet har två delar. Den ena sätter upp villkor för att man ska få använda fackliga stridsåtgärder (alltså inte bara strejker) mot arbetsköpare som redan är bunden av kollektivavtal. Den stora faran skapas av den bestämmelse som säger att man inte får kräva att arbetsköparen ska tillämpa det kollektivavtal man vill ha på ett sätt som tränger undan ett befintligt kollektivavtal. Denna bestämmelse öppnar portarna för avtalsshopping och på sikt kanske till och med för gula fackföreningar. Det blir både lönsamt och möjligt att leta efter det billigaste avtalet och det öppnar en marknad för företagslydiga (gula) fackföreningar, som är villiga att teckna billiga avtal. En facklig organisation som har majoriteten av de anställda på företaget får inte strejka för att få sitt kollektivavtal giltigt för sina medlemmar om företaget säger att det tränger undan ett redan befintligt avtal.

Den andra delen av strejkförbudet gäller så kallade rättstvister, de vill säga om man anser att ett företag bryter mot lagar eller kollektivavtal. I sådana fall gäller totalt förbud mot stridsåtgärder. Allt sådant ska hänvisas till domstolar. Endast den som har råd med rättsprocesser, och som har råd att vänta under hela tiden rättsprocessen pågår, har möjlighet att få rätt mot övergrepp, orättvisor, trakasserier och annat som mer eller mindre nogräknade arbetsköpare kan göra sig skyldig till. Facklig aktivitet som bygger på solidaritet blir olaglig.

De fackliga topporganisationerna (LO, TCO och Saco) står bakom detta tillsammans med arbetsköparnas organisationer. Fackförbunden och fackförbundens medlemmar fick aldrig tillfälle attsäga något. De har aldrig tillfrågats. Efter att hamnkonflikten var över var det några fackförbundsledare som påpekade att det nya strejkförbudet var onödigt, men de tystades snabbt av LO-ledningen. Motståndet lever dock kvar på många håll i landet. Inom Seko, Kommunal och andra fackförbund finns det avdelningar som inte låter sig tystas. Vi syndikalister låter oss aldrig tystas.

Detta motstånd mot strejkförbuden måste nu samlas till en gemensam röst. Och det är bråttom. Socialdemokratin tänker demonstrera den första maj och lägga strejkförbudsförslag i riksdagen den andra maj. Årets första maj bör därför göras till en dag då motståndet mot strejkförbuden samlas i en gemensam kraftfull röst. Det är ett gammalt arbetsköparkrav som är på väg att förverkligas. För att stoppa det behövs en bred tvärfacklig samling, som låter regeringen höra att det fortfarande finns en arbetarklass i landet. Och att arbetarklassen inte stillatigande låter sig köras över. Vi fortsätter att hävda vår rätt. Precis som vi alltid gjort första maj. Vi försvarar strejkrätten oberoende av vem som hotar den. Vi har bara oss själva att lita på. Och det tänker vi göra första maj. Det är då vår röst ska höras. Rör inte strejkrätten!