Fackliga stridsmetoder

1. Öppna stridsåtgärder
2. Vilda stridsåtgärder
3. Dolda kampmetoder
4. Registermetoden

1. Öppna stridsåtgärder

Stridsåtgärd är den juridiska termen för en kollektiv facklig aktion riktad mot en arbetsköpare, men det finns egentligen ingen definition av begreppet stridsåtgärd i lagen. För att räknas som stridsåtgärd ska man vidta en åtgärd med ett visst syfte riktat mot en motpart. Detta innebär att åtgärdens syfte är viktigare än dess karaktär för att avgöra ifall det är en stridsåtgärd enligt lagens mening.

Varslad stridsåtgärd

Sedan begränsningarna började av rätten till fackliga stridsåtgärder 1928 har det funnits ett krav i lagen att en stridsåtgärd ska vara varslad till motparten och staten ett visst antal dagar i förväg. Varseltiden och böterna har utökats i omgångar och senast skedde en försämring år 2000. Idag ska en stridsåtgärd varslas 7 arbetsdagar i förväg och helgdagar räknas inte, så i verkligheten blir det oftast 9 dygn. Arbetsdagar i varseltid är inte dagar då ni arbetar, utan arbetsdagar för Medlingsinstitutet. Varseltiden räknas dessutom på minuten från att varslet kommer arbetsköpare och Medlingsinstitutet tillhanda.
Ifall man inte varslar en stridsåtgärd eller varslar försent, så kan fackföreningen dömas till skadestånd för brott mot varselskyldigheten.

Strejk, punkt strejk och svältstrejk

Ända sedan arbetarrörelsens början har strejken varit arbetarnas naturliga vapen mot arbetsköparna. Strejk är dock ingen enkel sak och bör tas på största allvar. Förutom vid spontant uppblossande strejker bör planeringen vara noggrann och förberedelserna omfattande.

En stridsåtgärd kan bestå av en serie korta strejker sprida över en längre tid som skiftar i intensitet – en s k lågintensiv konflikt. Det kan handla om allt från några timmar till någon dag per strejktillfälle. Strejkerna kan med fördel skifta i omfattning, från att man tar ut endast en nyckelperson till hela arbetsstyrkan.

En punktstrejk är en engångsstrejk som varar några timmar eller en dag. En punktstrejk är en markering av stridsvilja och en eller flera sådana kan ingå i en längre konfliktkampanj.

Svältstrejker är inget som rekommenderas, det kännetecknar en strejk som omfattar alla och som pågår oavbrutet i flera veckor i ett försök att svälta ut motståndaren. Strejker är kostsamma historier och en svältstrejk kan snabbt dränera hela strejkkassan, och stridsmoralen börjar snabbt dala under sådana strejker.

Under en strejk får de strejkande stridsunderstöd från stridsfonden. Stridsunderstödet täcker dock inte 100% av inkomstbortfallet för de strejkande, utan är ett understöd så att man ska klara sig under stridens gång. En strejk innebär alltid att man får ett inkomstbortfall. Är man inte redo att ta inkomstbortfallet, så är man inte tillräckligt motiverad för att strejka. Det finns också andra metoder som kostar mindre.

Under en strejk råder aktivitetsplikt, d v s man är skyldig att delta i strejkvakten och andra sysslor som uppstår under strejken. Under en strejk genomförs flera medlemsomröstningar; först om att utlösa strejken, sedan om att fortsätta strejken och slutligen om man ska godta ett förslag på uppgörelse och avsluta strejken. Reformistiska fack använder inte medlemsomröstningar, då de anser att arbetarna inte är tillräckligt myndiga att själva besluta om strejk och avtal.

Läs mer om strejk och förberedelser inför strejk

Solidaritetsstrejk (sympatistrejk)
När en fackförening går ut i strejk, så kan andra fackföreningar gå ut i sympatistrejk trots att de är bundna av fredsplikt genom ett kollektivavtal. Sympatistrejk är en juridisk term för detta förfarande och berör enbart fackföreningar bundna av kollektivavtal.

Eftersom vi i SAC sällan är bundna av kollektivavtal, kan vi varsla om stridsåtgärder och gå ut i strejk när vi vill. När vi vill visa solidaritet med ett annat facks strid och krav så går vi ut i solidaritetsstrejk. Vi reser då ibland egna självständiga krav, speciellt om det andra fackets krav är lama.

Ifall vi ska gå ut i solidaritetsstrejk är en avvägning vi gör från fall till fall, det är ju inte vår strid så det är ingen självklarhet att vi ska strejka. Vi kan också göra annat. Om vi är på jobbet, utan att kunna utföra vettiga arbetsuppgifter, så kostar vi mer för företaget än om de slipper betala vår lön också.

Ifall striden handlar om 300 kronor så kan man också fråga sig varför man ska strejka? Om det ska stridas så bör ju kraven vara rejäla, annars kostar det bara mer än det smakar att gå ut i en strejk.

Traditionellt har SAC nästan alltid gått ut i solidaritetsstrejk

Politisk strejk
En politisk strid riktar sig mot ett politiskt beslut och inte mot den arbetsköpare som ni normalt strider mot.
Se politisk strejk

Blockad
Det finns flera olika typer av blockader, t ex blockad av en hel arbetsplats/företag, blockad av en specifik arbetsuppgift, blockad mot övertid och mertid, nyanställningsblockad och indrivningsblockad.

Manifestation/flygbladsutdelning
En metod är att informera utanför ett företag/arbetsplats och uppmana förbipasserande att ta ställning och agera, t ex att de ska bojkotta aktuellt företag.

Blockad mot arbetsuppgift
Blockad mot vissa arbetsuppgifter är mycket användbart och man kan sätta alla tänkbara arbetsuppgifter i blockad. Inom kollektivtrafiken har metoden t ex använts så att man endast sätter arbetsuppgiften att ta betalt av resenärerna i blockad.

Övertidsblockad
Inom vissa branscher slår en övertidsblockad mycket hårt mot produktionen och är då ofta den mest effektiva formen av stridsåtgärd man kan vidta. Samtidigt som den inte kostar våra stridskassor något.

Nyanställningsblockad (info till AF och bemanningsföretag)
En nyanställningsblockad innebär att arbetsköparen inte får anställa eller hyra in personal. Information om stridsåtgärden ska skickas till Arbetsförmedlingen och till de bemanningsföretag som man vet brukar anlitas. Glöm inte bort att meddela AF och andra när stridsåtgärderna dras tillbaka.

Indrivningsblockad
Om en arbetsköpare inte betalar ut hela lönen i tid anses han/hon ha brutit mot anställningsavtalet och då kan man gå ut i indrivningsblockad med omedelbar verkan utan att först varsla. Indrivningsblockad är den enda stridsåtgärd som är undantagen från varselskyldigheten.

Bojkott
Finns flera olika tillvägagångssätt.
Uppmaning till bojkott av ett företags produkter; man vädjar då till allmänhetens individuella moral att bojkotta ett företags produkter p g a de argument och motivering som vi anger.

Ett annat sätt är att man går på återförsäljare av produkterna och kräver att dessa plockar bort de bojkottade produkterna från sina försäljningshyllor, annars kommer man att bojkotta/blockera hela återförsäljarens butik/företag.

Labeling / märkning av varor
Ett annat sätt är att man märker upp de bojkottade produkterna i butik med klisterlappar som varnar kunderna från att köpa de fackföreningsfientliga varorna.

Skada varumärket
Företagens varumärken har blivit allt känsligare, att med olika medel skada varumärket är därför en mycket effektiv stridsåtgärd. Det kan ske genom klistermärken, affischering, annonser och uppmärksamhet i media.

Press på kunder / underleverantörer
Att rikta in sig på ett företags kunder och/eller underleverantörer med direkt information om konflikten eller t.o.m. stridsåtgärder är en mycket effektiv metod.

Avfolkning och Massuppsägning
Avfolkning är en metod som härstammar från registermetodens glansdagar på 1920-talet. Om man inte med andra medel kunde uppnå en acceptabel överenskommelse om lön, så avfolkade man byggden. Arbetsköparen tvingades då höja lönerna för att locka dit arbetskraft igen eller slå igen verksamheten. Några få blockadvakter stannade och såg till att inga nya arbetare bosatte sig på orten innan arbetsköparen höjt lönerna. Avfolkning provocerade borgerskapet så mycket att de försökte förbjuda metoden.

Avfolkning används inte längre, folk flyttar inte på samma sätt dit jobben finns, men det finns en modern variant av metoden som kallas Massuppsägning.

Hösten 2007 använde sjuksyrrorna i Finland med stor framgång massuppsägning för att få igenom sina krav. 12 000 sjuksyrror sa upp sig samtidigt i en koordinerad aktion. Den finska riksdagen fick panik och förbjöd uppsägningsaktionen med en ny lag som klubbades snabbt som ögat, men styrkan i aktionen var ändå tillräcklig för att tvinga igenom lönehöjningar på flera tusen kronor.

Massjukskrivning
Är en metod som arbetare använt i korta protestaktioner när deras fackförening sviker dem. Den 1 januari 2008 började en ny lag gälla som gör att arbetsköparen kan hålla inne de anställdas sjuklön ifall de inte kan uppvisa läkarintyg vid en sådan aktion, men om arbetarna är beredda att ta inkomstbortfallet så är metoden fortfarande mycket effektfull och i vilket fall så omfattas fortfarande den första sjukdagen av karensen.

Rätten till neutralitet
Man har alltid rätt att stå neutral i en öppen arbetskonflikt. Detta innebär att man inte utför "smittat arbete", dvs arbete som skulle ha utförts av arbetare som är ute i strejk eller arbete som är satt i blockad.

Läs mer om rätten till neutralitet

2. Vilda stridsåtgärder

Vilda stridsåtgärder är de som juridiskt kallas för "olovliga stridsåtgärder" och som de stridande arbetarna kan få böter för i Arbetsdomstolen, men även facket kan få böter om de inte aktivt försöker hjälpa arbetsköparen att avbryta de vilda stridsåtgärderna. Alla typer av stridsåtgärder kan klassas som "olovliga" ifall de inte är beslutade i "behörig ordning" av facket eller bryter mot fredsplikten.

Vild strejk
Begreppet vild strejk kännetecknar tre olika typer av fackliga aktioner.
Den juridiska definitionen av vild strejk är att strejken bryter mot fredsplikten, detta kan ske på flera sätt, men främst genom att man strejkar trots att man är bunden av fredsplikt genom ett kollektivavtal och att facket inte beslutat om strejken enligt sina egna stadgar.

Denna typ av vild strejk var vanligt förekommande i Sverige 1976-1990 och initierades ofta i hemlighet av det lokala facket för att sätta press i samband med löneförhandlingarna. Efter att den socialdemokratiska regeringen hotade införa strejkförbud 1990, så försvann denna typ av vild strejk nästa helt.

Den politiska definitionen av vild strejk är att strejken organiseras spontant av arbetarna själva utom fackbyråkratins kontroll, så kallad självorganisering. De berörda arbetarna upprättar ofta, vid en längre konflikt, en utom-facklig strejkkommitté som leder strejken. Strejken är då även ett uttryck för missnöje med facket. Arbetsköparna och de reformistiska facken fruktar denna typ av strejk mest av allt och den var vanligt förekommande i Sverige under åren 1968-1975.

Den tredje varianten av vild strejk är då facket medvetet utlyser en strejk trots att de är bundna av fredsplikt genom kollektivavtal, så skedde t.ex. i Finland hösten 2005 då finska Transportarbetarförbundet gick ut i en två veckor lång strejk där de fick igenom de flesta av sina krav. Det finska Transportarbetarförbundet fick böta 1,5 miljoner kronor i arbetsdomstolen för att ha medvetet organiserat den "olovliga" strejken, men dessa böter hade de kalkylerat med i sin strejkplanering.

3. Dolda kampmetoder

Dolda eller hemliga stridsåtgärder är sådana som vi genomför på jobbet under arbetstid utan att ledningen vet om det. De fungerar som ett komplement till de öppna varslade stridsåtgärderna eller så fungerar de av egen kraft vid konflikt och behov. Läs även mer om insidesstrategin.

Arbete enligt regelboken
På de flesta arbetsplatser finns utförliga regler för hur olika arbetsmoment ska utföras, men p g a den permanenta underbemanningen tvingas vi hitta genvägar för att kunna utföra arbetet i tid. Ifall man följer regelboken till punkt och pricka så blir inte mycket gjort, samtidigt kan ingen klandra dig för att du följer uppställda regler för hur arbetet ska utföras. Effekten för arbetsköparen blir nästan som vid en strejk, men med den skillnaden att du får full betalning.

Överdrivet noggrant arbete
Ifall du inte kan falla tillbaka på en regelbok, så kan du ändå alltid utföra ditt arbete noggrant och med stolthet. Här produceras bara högkvalitativa varor och tjänster.

Maskning
Maskning är ett skällsord, men vad det handlar om är att man jobbar på ett mer humant sätt. Ingen kommer att tacka dig för att du sliter ut din kropp i förtid. Tvärtom, du kommer att få hela skulden. Tänk på att du ska hålla för 30 års arbete till, och då är det viktigt med ordentliga raster. En pingisturnering gör också att ni alla mår mycket bättre.

Dåligt utfört arbete
Man får vad man betalar för, det vet alla. Betalas en usel lön, så utförs också ett uselt arbete. Om de ville annat så skulle de betala bättre. Och om du tror att du kan jobba dåligt, så kan vi garantera dig att det finns andra arbetsplatser där de garanterat jobbar mycket sämre än du någonsin klarar av.

Maskinell sympatistrejk
Ifall arbetsledningen sätter in strejkbrytare för att utföra era arbetssysslor när ni strejkar så har arbetsledningen satt ribban för konflikten, och då har ni inget annat val än att ta ut era arbetsredskap i sympatistrejk. Hur det görs vet ni bäst själva.

Möte på arbetstid
När det råder konflikt på jobbet behöver ni regelbundet träffas och diskutera läget. Detta bör göras på arbetstid och inte på fritiden. Kortare möten då och då är inget som arbetsledningen kan göra något åt. Det är ni som utför arbetet och med all rätt ska ni också ta er den tid ni behöver.

Självbemanning
Många arbetsköpare har satt underbemanning i system och har därigenom skapat anorektiska organisationer. På en hel del arbetsplatser sköter de anställda själva bemanningen, dvs man ringer in timvikarier vid behov. Man kan då strunta i ledningens galna idéer om bemanning och ringa in så många som behövs för att utföra arbetet.

Dold övertidsblockad
Vid en konfliktsituation kan arbetsledningen ha den dåliga smaken att tro att ni ska rädda produktionen genom att jobba övertid åt dem. Det händer också att arbetsgivare sätter i system att ta ut mycket övertid istället för att anställa så många som behövs för att utföra jobbet. Att man tjänar dåligt är aldrig ett skäl att jobba övertid, om du inte kan leva på en heltidslön så är du felavlönad. Lösningen är aldrig övertidsarbete och man bör eftersträva permanent dold övertidsblockad på alla arbetsplatser. Det går till så att ni kommer överens om att ni inte jobbar övertid. De som jobbar deltid eller på timmar har motsatt problem, men de ska inte jobba mertid eller övertid när det råder en konfliktsituation på jobbet.

Konfrontera chefer
Utmana auktoriteter. En metod är att alla tillsammans går upp på kontoret och utmanar chefen.

Det finns mängder av dolda kampmetoder och varianter på de vi listat här, som praktiseras på en arbetsplats nära dig.

4. Registermetoden

Registermetoden var en ganska framgångsrik kampmetod under sin glansperiod 1913-1933, och resulterade ofta i betydligt högre löner än kollektivavtal på motsvarande arbetsplatser. Metoden har använts med viss framgång både förr och senare. På Ekerö utanför Stockholm användes registermetoden inom byggämnesindustrin oavbrutet från 1922-1955. Man brukar säga att den sista Registerstriden stod på Ekerö 1956.
Genom lönedumpning blev registret utkonkurrerat av kollektivavtalet. Arbetsköparna föredrog kollektivavtalen eftersom dessa var betydligt billigare och inte utmanade arbetsköparnas ambition att leda och bestämma över arbetet.

På 2000-talet har registermetoden åter blivit aktuell, då en variant av registermetoden använts med framgång av papperslösa arbetare inom SAC.

Registerkommitté
Lokalt i LS finns en Registerkommitté som sammanträder minst en gång i månaden. Kommitténs uppgift är att i samråd med LS utarbeta lokala prislistor, upplysa arbetssökande om priser och arbetstillgång, föra kontroll på arbetsplatsen så att av LS fastställda priser inte underskrids, förmedla arbete och samla statistik.

Registerförare
Sköter korrespondansen med centralorganisationens instans för registerstatistik. Är sammankallande och drivande i LS Registerkommitté, ser till att det finns statistikförare på varje arbetsplats där LS har medlemmar, driver in rapporter från statistikförarna varje månad, för bok över all statistik och alla godkända ackordsanbud.

Statistikförare
Registret genomförs av driftsektionerna på arbetsplatserna. Statistikförarens uppgift är att inom sitt verksamhetsområde (arbetslaget, avdelningen, yrkesgruppen) föra kontroll och se till att registrets principer efterlevs. Statistikföraren ska rapportera in statistik till LS Registerkommitté före den 15 i varje månad.

Arbetsförmedling
Arbetsförmedlingen är en av registerkommitténs viktigaste uppgifter. Man eftersträvar att allt arbete ska förmedlas via registrets Arbetsförmedling och organiserade arbetare har företräde till arbete. Varje medlem är skyldig att, så snart han blir arbetslös, anmäla detta till registerföraren, och varje statistikförare skall till registerföraren inrapportera alla lediga platser och alla de arbetstillfällen, som inom hans verksamhetsområde yppa sig. Målet är att LS ska frånta arbetsköparna rätten att besluta vem som får en anställning eller inte.

Arbetarkontroll
Den kontroll över arbetsförhållandena som Registret utövar avser ytterst att arbetarna själva genom denna kontroll så småningom ska tillkämpa sig bestämmanderätten på arbetsplatsen ifråga om löner, arbetstid, raster etc, intill dess att arbetarna själva genom sina organisationer tillkämpar sig bestämmanderätten över samhället.

Avfolkning
Avfolkning är en metod som härstammar från registermetodens glansdagar på 1920-talet. Om man inte med andra medel kunde uppnå en acceptabel överenskommelse om lön, så avfolkade man byggden. Arbetsköparen tvingades då höja lönerna för att locka dit arbetskraft igen eller slå igen verksamheten. Några få blockadvakter stannade kvar och såg till att inga nya arbetare bosatte sig på orten innan arbetsköparen höjt lönerna. Avfolkning provocerade borgerskapet så till den milda grad att de försökte förbjuda metoden.