Sastamoinen, Armas 1909-1986
Armas Sastamoinen var journalist i tidningen Arbetaren och blev som sådan känd för sin envetna kamp mot nazism och rättsröta.
Han var född 6/9 1909 i Uleåborg och kom till Sverige och Kiruna före skolåldern. Under tidiga yrkesår jobbade han som lättmatros och metallarbetare.
Armas Sastamoinen
Födelsenamn: Armas Sakari Saastamoinen
Född: 6/9 1909
Död: 25/4 1986
Civilstånd: gift 1963
Begravd: 6/6 1986 Danderyds kyrkogård (avd. 4, nr. 733:F)
Han inledde sin journalistiska bana 1929 då han började som volontär på den syndikalistiska dagstidningen Norrlandsfolket i Kiruna. Året därefter, 1930, var han med och bildade Sveriges Syndikalistiska Ungdomsförbund. Under finska vinterkriget 1939-40 följde han krigshändelserna på plats i Finland utsänd av den egna tidningen Norrlandsfolket och av Arbetaren. Han fortsatte sedan som medarbetare i Arbetaren och var 5/6 1941-31/12 1949 tidningens ansvarige utgivare. Han deltog på 40-talet också i redigerandet av ungdomsförbundets tidning Storm.
Under världskrigsåren, då hotet från Nazityskland länge låg över Europa, men även under efterkrigstiden kartlade och beskrev han nazisternas förgreningar i Sverige. I tre fall (1942, 1943 och 1945) ledde det som han skrev i Arbetaren till åtal. Domen blev i alla tre fallen böter och skadestånd för ärekränkning. Kampen mot nazismen i Sverige bedrev han inte bara i Arbetaren utan också i en skrift, ”Sveriges första Quislingprocess: Akterna i ett sensationellt tryckfrihetsmål” 1945 (48 sidor, läs här), och i två böcker, ”Hitlers svenska förtrupper” 1947 och ”Nynazismen” 1961 (den senare boken kom i utvidgade upplagor 1962 och 1966).
En artikel av Sastamoinen, ”Nya brott i dagen i Unman-affären”, i Arbetaren hösten 1948 fick som fortsättning ett tioårigt nagelfarande i tidningen av rättsskandaler och maktmissbruk, av det som kom att kallas ”rättsrötan”. Granskandet gällde först bara Unman-Lundquist-affären men så småningom tillkom affärerna Haijby, Kejne-Quensel och Selling. Sastamoinen understöddes i sitt granskningsarbete av tidningens chefredaktör Evert Arvidsson och författaren Vilhelm Moberg. I den nämnda artikeln av Sastamoinen utpekades framför allt rådmannen Folke Lundquist som brottslig. Denne lät åtala tidningen och Sastamoinen ådömdes i egenskap av ansvarig utgivare ett två månaders fängelsestraff jämte 5000 kronor i skadestånd för förtal. Det visade sig senare att Sastamoinen haft rätt vad gäller Lundquists förehavanden i Unmanaffären. Lundquist dömdes 1955 för dessa och andra lagöverträdelser till straffarbete i ett år och sex månader och avsättning som rådman. Någon omprövning av Sastamoinens fängelsedom gjordes aldrig.
Vid Karl Bergkvists [länk biografi] död 1960 utsågs han till redaktör för Industriarbetaren som gavs ut av SAC:s industridepartement. l964 blev tidningen medlemstidning för SAC, och 1975 bytte den namn till SAC-kontakt. Han kvarstod som redaktör fram till nr 3 1979.
Armas Sastamoinen avled 25/4 1986.
Skrifter
Framsida | Titel, annan info | Förlag | S. | Info, ladda hem | Externa länkar |
![]() |
Nynazismen Även utgiven 1961, 1962 |
Federativs, 1966 | 235 | Libris |
Armas Sastamoinen har skrivit fler skrifter än denna, se Bibliografin över böcker och artiklar av Armas Sastamoinen där finns även information om SVT-dokumentären om Armas från 1981.
I arkivet på sac.se finns mer material av och om Armas Sastamoinen, använd sökfunktionen om du är intresserad.
Fotografier
|
|
|
|
|
|
|
Källor
- Nationalencyklopedin, ”Sastamoinen, Armas” och ”Lundquistaffären”
- Norrlandsfolket 18/12 1939, om utsändandet av Sastamoinen till Finland
- Arbetaren 19/12 1939, om utsändandet av Sastamoinen till Finland
- Boken ”SAC 1910-1960” (1960), avsnittet ”Arbetarens rättskamp”
- Dagens Nyheter 3/10 1965, Vilhelm Mobergs ”Rättssamhället och Armas Sastamoinen”
- Arbetaren nr 49 1969, Vilhelm Mobergs ”Justitieministern upptäcker rättsrötan”
- Sastamoinens skrift ”Stig Dagerman och syndikalismen” (1974), om redigerandet av Storm
- Edvard Ramströms böcker ”Tack för ordet” (1978) och ”En fri tidning” (1981)
- Dagens Nyheter 27/4 1986, notis om dödsfall
- Arbetaren nr 18 1986, Ahto Uisks minnesord
- Moderna Tider febr 1998, Hans Hederbergs ”En omutlig antinazist”
- SAC:s arkiv, intervju med Sastamoinen om rättsröteaffärerna