Ljungdahl, Gottfrid 1881-1918

Gottfrid Ljungdahl föddes i Ärtemark i Dalsland den 25 oktober 1881 i ett välbärgat hem där familjen drev någon form av handelsverksamhet med bokhållare, drängar och pigor anställda. 1901 avlade han studentexamen och påbörjade hösten samma år studier vid Högskolan i Göteborg där han var inskriven till 1906.

Sannolikt kom han i kontakt med arbetarrörelsen omkring 1904. John Andersson skrev i Rebell i klassamhälle och välfärdsstat:

”En kväll inträdde på Kafé Verdandi tre studenter, vilkas vita studentmössor hade prytts med bokstäverna IR. Vad betydde detta? Jo, just då pågick en renhållningskonflikt, som väckte stor uppmärksamhet, i första hand därför att en del studenter uppträdde som strejkbrytare. De utförde således renhållningsarbete i de strejkande arbetarnas ställe. De tre studenterna, som kom till Kafé Verdandi, ville inför de unga arbetarna därstädes demonstrera sin protest mot strejkbrytarstudenterna genom initialerna IR, vilket fick utläsas: ”Icke renhållare”.

De tre studenterna blev sedermera kända och framstående män inom svensk arbetarrörelse. Deras namn var Z. Höglund⁽¹⁾, Fredrik Ström⁽²⁾ och Gottfrid Ljungdahl Jag vet ej om detta var deras första möte med arbetarrörelsen, men mycket talar därför.

Vi arbetarpojkar knöt omedelbart kontakt med dem och gemensamt med ungdemokraterna samlades vi i det stora rummet och vid en kopp kaffe utbytte tankar i teoretiska och aktuella problem.

De tre studenterna kom sedan ofta till Kafé Verdandi. Z. Höglund och Fredrik Ström bänkade sig med ungdemokraterna i deras samlingsrum, medan Gottfrid Ljungdahl kände sig bäst hemma hos ungsocialisterna…”

Gottfrid anslöt sig snart till ungsocialisterna i Göteborg och utbildade sig till talare och föreläsare. I tidningen Brand nr 1 1905 rapporteras att han hållit ett föredrag:

”En god kamrat och en stor förmåga ha vi fått i fil. kandidaten Ljungdahl, som med
sina väckande revolutionära föredrag gör vår rörelse en oskattbar tjänst.”

Under 1907 skriver han sina första dokumenterade artiklar i tidningarna Brand och Nya Folkviljan, han representerade Göteborg på socialistiska ungdomsförbundets kongress, detta år utkom också hans första tryckta skrift.

Ekonomiskt hade Gottfrid det mycket dåligt ställt men under hösten 1907 väljs han till redaktör för tidningen Lysekilskuriren, en tidning som gavs ut med 2 nummer per vecka. Gottfrid styrde snart tidningen i ungsocialistisk riktning. Där han också i en rad artiklar introducerade syndikalismen för Bohusläns arbetare. Under 1908 tog han ställning för Daniel de Leons⁽³⁾ åsikter och under 1909 förespråkade han industriförbundsprincipen istället för lokala samorganisationer, vilka han var motståndare till.

Gottfrids redaktörsarbete och hans aktiva agitation ledde till bildandet av många ungsocialistiska klubbar. 1908 hade Bohusläns socialdemokrater fått nog och de försökte få honom avsatt som redaktör för Lysekilskuriren men de misslyckades. I april 1909 gjorde socialdemokraterna ett nytt försök att få kontroll över tidningen och denna gång lyckades de få honom avsatt, i en votering om tidningen skulle ha en socialistisk eller socialdemokratisk riktning segrade den socialdemokratiska linjen knappt.

En konsekvens av detta var att fortsatt utgivning av broschyrserien Syndikalistiskt bibliotek fick avbrytas med endast en broschyr utkommen.

För en artikel i Lysekilskuriren dömdes Gottfrid till 500 kr i bötesstraff ett belopp som han satt av på Uddevalla fängelse.

Efter SACs bildande 1910 reste han som agitator för SAC. Gottfrids hälsa försämras dock och verksamheten med resande agitation upphör. 1912 ges SACs första broschyr ut författad av Gottfrid. Under de åren därefter skriver han sporadiskt i den syndikalistiska och ungsocialistiska pressen. Tidvis redigerade han de internationella bulletinerna i tidningen Syndikalisten istället för Albert Jensen.

Den 22 maj 1918 avled Gottfrid i sitt hem i Bön, Ärtemarks socken efter att ha varit sjuk i lungsot under flera år.

Lennart K Persson skriver så här i Arbetaren 27/6 1968 om Gottfrids skriftställarskap:

”Såsom publicist visar han prov på en stor beläsenhet och en fruktbar framställningskonst, fri från den vanliga fraseologin.”

Skrifter

Framsida	Titel, annan info	Förlag	S.	Info, ladda hem	Externa länkar
	Brotten, deras orsaker och bekämpande, eller En vidräkning med klassamhället	Aurora, 1907	16		Libris
	Den revolutionära syndikalismen och dess innebörd Upplaga 5000 Även utgiven 1920 samt på finska 1922	SAC, 1912	11	PDF	Libris
	Samhällsutvecklingen och revolutionen	Ungsocialistiska partiets, 1910	47	PDF	Libris
	Uttalande om Amalthea-attentatet av Hjalmar Branting, G.H:son Holmberg, Albert Jensen, Charles Lindley, Einar Ljungberg, Gottfrid Ljungdal, Henning von Melsted, Algot Rosberg	Axel Holmströms, 1913	32	PDF	Libris
	Vad vill syndikalismen? Även utgiven 1912 samt på finska 1922	SACs, 1920	12		Libris 1 Libris 2
	Finska
	Mitä tahtoo syndikalismi? : Suomennos Utgiven på svenska 1912 och 1920	SAC, 1922			Libris

Översättningar

Förteckningen är inte komplett.

Framsida	Titel, annan info	Förlag	S.	Info, ladda hem	Externa länkar
	Blad ur spanska proletariatets historia till tioårsdagen av Michel Angiolillos avrättning Av Roller, Arnold (pseud. för Nacht, Siegfried)	Göteborgs socialistklubbars, 1908	40	PDF	Libris
	Syndikalism och socialism : föredrag hållna av  Lagardelle, Labriola, Michels, Kritchewsky, Griffuelhes Artiklar av Lagardelle, Hubert & Labriola, Arturo & Michels, Robert,  Kritchewsky, Boris & Griffuelhes, Victor Även utgiven 1909	Ungsocialistiska partiets, 1916	51	PDF	Libris
	Syndikalistiskt bibliotek -Syndikalism och socialism av Lagardelle, Labriola, Michels, Kritschewsky och Griffuelhes Artiklar av Lagardelle, Hubert & Labriola, Arturo & Michels, Robert,  Kritchewsky, Boris Även utgiven 1916	Lysekils socialistiska klubb, 1909	32	PDF	Libris

Fotnot

⁽¹⁾Läs om Zäta Höglund i Svenskt biografiskt lexicon.

⁽²⁾Läs om Fredrik Ström i Svenskt biografiskt lexicon.

⁽³⁾Se vidare biografin om Johan Sandgren (länk) för information om Daniel de Leon

Källor

• John Andersson i Rebell i klassamhälle och välfärdsstat (1961)
• Lennart K Persson i artikeln Gottfrid Ljungdal - En syndikalistisk märkesman i Arbetaren 27/6 1968
• Lennart K Persson i Syndikalismen i Sverige 1903-1922 (1975)
• Karl Bergkvist i Sveriges arbetares centralorganisation : minnesskrift med anledning av tjugofemårsjubileet 1910-1935 sid 355-356 (1935)
• Karl Fernström i Ungsocialismen : en krönika (1950)
• Zäta Höglund i artikeln Gottfrid Ljungdal i Stormklockan den  8/6 1918
• Församlings- och födelseböcker från Ärtemarks kyrkoarkiv (SE/GLA/13663), via www.svar.ra.se

Anmärkning

Två gestalter från en brytningstid: Robert Hammarstrand och Gottfrid Ljungdal 12 s. Särtryck ur Dalslänningen 1959 av Ivan Löfgren, Libris, har inte varit tillgänglig för denna biopgrafi.