Kramer, Johan Wiktor 1871-1945

Syndikalist i Malmberget, pionjär och flitig skribent.

J.W. Kramer föddes 3/3 1871 på ett torpställe nära Guldsmedshyttans bruk i Lindesbergs församling. Fadern var dels torpare, dels gruvarbetare. Familjen flyttade till Norberg när pojken var sex år. Som tonåring fick han arbete där och blev 1890 medlem i den då nybildade Norbergs bergsbruks arbetarefackförening.

J. W. Kramer 

Födelsenamn: Johan Viktor Kramer

Född: 3/3 1871

Död: 28/2 1945

Föräldrar: Nils Johan Kramer (f. 1847 d. ? [före 1935]) Anna Carlsdotter (f. 1848 d. 1935)

Syskon: Anna Evelina (f. 1873 d. 1880) Maria Dorothea (gift Gustavsson) (f.1875 d. 1955) Frans Oscar (tvilling) (f. 1878 d. 1953) Karl August (tvilling) (f. 1878 d. 1879) Sabina Vilhelmina (gift Jansson) (f. 1880 d. 1951)

Civilstånd: gift 1894 Elin Johanna Malm (f. 1873 d. 1945)

Barn: Elsa Elvira (gift Engman) (f. 1893 d. 1976) Berta Margareta (f. 1896 d. 1896) Edit Zenobia (f. 1896 d. ?) Tekla Ingeborg (gift Iggström) (f. 1899 d. 1981) Helge Viktor (tvilling) (f. 1904 d. 1982) Halfdan (tvilling) (f. 1904 d. 1904) Anna Margreta (gift Segerström) (f. 1908 d. 1962) Gustaf Olof Edvin (f. 1910 d. 1996) Nils Uno (f. 1914 d. 1978)

Begravd: 26/5 1945 Jukkasjärvi, Kiruna krematorium (Kolumbarium), överförd från Malmbergets kyrkogård (avd. A, kv. mi) där han begravdes 11/3 1945

Han deltog i den ryktbara Norbergsstrejken 1891-92 – han och en kamrat har skildrat denna i skriften Striden i Norberg. En sanningsenlig framställning utgifven af grufarbetarne själfva, 1892. I onåd hos gruvbolaget som följd av strejken styrde han kosan mot de nya malmfälten i Norrbotten. Här fick han jobb vid riksgränsbanan och som gruvarbetare, senare också som byggnadssnickare, och bosatte sig i Malmberget där han blev kvar för gott.

J.W. Kramer var 1894 med och bildade upphovet till avdelning 4 Malmberget av Gruvindustriarbetareförbundet och han blev medlem i Socialdemokratiska partiet. Han satt i den socialdemokratiska partistyrelsen i fem år, 1900-05.

Han var också engagerad i startandet av den socialistiska tidningen Norrskensflamman, den som i dag heter Flamman. De första numren utgavs i Malmberget innan redaktionen 1906 etablerades i Luleå. Han fungerade som tidningens redaktör under sex månader 1908.

1910, året efter storstrejken, anslöt han sig till syndikalistiska SAC som bildats vid midsommartid detta år. Under hösten var han med om att igångsätta en lokal samorganisation, LS, i Malmberget.

J.W. Kramer deltog i 8 av de 9 kongresser som SAC höll under åren 1912-38 och representerade därvid en eller flera LS i Norrbotten. Vid kongressen 1912 invaldes han i SAC:s CK, centralkommittén. Han fick förnyat förtroende som CK-medlem vid kongressen 1916 men avgick 1917.

1920 placerades distriktsstyrelsen för Norrbotten i Malmberget och han inträdde som korresponderande sekreterare i denna. Från 1922 var han också organisatör i distriktet. Han reseagiterade under styrelseåren inte bara i vidsträckta Norrbotten utan också i Västerbotten och Dalarna. Kiruna LS övertog 1926 distriktsstyrelseuppdraget.

”Inom SAC har han verkat som talare och skribent. Han har sin egen jargong både i tal och skrift. Han väjer icke för starka ord och saftiga, burleska uttryck. Ett fenomenalt minne sätter honom i stånd att på ett levande sätt berätta om svunna tider. Det är många roliga och intressanta interiörer från fordomdags som han dragit fram och räddat ur glömskan.” (Ur en artikel i syndikalistiska Norrlandsfolket 1/3 1941 inför hans 70- årsdag.)

Arbetaren publicerade under hans sista höst, 1944, en serie artiklar av honom rubricerade Agitationsminnen (24/8-21/9), sammanlagt 24 stycken.

J.W. Kramer avled 28/2 1945.

Skrifter

Framsida Titel, annan info Förlag S. Info, ladda hem Externa länkar
  Gällivare-Malmbergets historia under 200 år 1943 35    
  Har kristendomen främjat kulturen? Förf., 1934 54   Libris
 

Minnesskrift : 1897-1922 : utgiven av Malmbergets fackligt organiserade arbetare till minne av deras första strid med bolagsväldet

Endast avsnitten Striden upprinnelse och början, En gruvarbetares sista dag

  16   Libris
 

Norbergsstrejken 1891-1892

Även utgiven 1988

Tiden/AKS, 1932 84   Libris
 

Norbergsstrejken 1891-1892

Även utgiven 1932

Non plus ultra, 1988 84   Libris

Norrskenet : 1:sta-maj-demonstrationsblad för Norrbottens arbetare

Tillfällighetstidning, föregångare till Norrskensflamman

Artikeln Är socialismen en utopi

Malmbergets arbetarekommun, 1904 2 PDF Libris
  När Gällivare socken föddes ? 63    
 

Striden i Norberg : En sanningsenlig framställning utg. af grufarbetarne själfva

Tillsammans med G. Eklund

Även utgiven 1978

1892     Libris
 

Striden i Norberg : en sanningsenlig framställning

Tillsammans med G. Eklund

Även utgiven 1892

Föreningen för Spelet om Norbergs-strejken, 1978 32   Libris

Tio-års berättelse över Malmbergets arbetareförenings numera avdl. 4 av Sv. Gruvarbetareförbundet verksamhet 1895-1905

Tillsammans med L. J. Karlsson

Avdl. 4 15 PDF  
 

Är Bibeln Guds ord?

Rättelselapp ska medfölja

Brand, 1925 48   Libris

Några av skrifterna skrifterna verkar bara finns på Malmbergets bibliotek.

I arkivet på sac.se finns mer material av och om Kramer, använd sökfunktionen om du är intresserad.

J. W Kramer har  ett personarkiv på ARAB och enligt uppgift finns fyra lådor med tidningsklipp av J. W. Kramer på Malmbergets bibliotek.

Fotografier

 
Johan Viktor Kramer, Malmbergets LS, i talarstolen vid Stockholms LS 1 majmöte på Gärdet, Stockholm 1926 (publicerad i Arbetaren den 3 maj 1926).

Johan Viktor Kramer, Malmbergets LS, i talarstolen vid Stockholms LS 1 majmöte på Gärdet, Stockholm 1926 (publicerad i Arbetaren den 3 maj 1926).

 
Johan Viktor Kramer, Malmbergets LS fotograferad 1929.

Johan Viktor Kramer, Malmbergets LS fotograferad 1929.

 
Johan Viktor Kramer, Malmbergets LS fotograferad 1931.

Johan Viktor Kramer, Malmbergets LS fotograferad 1931.

 

Affischer

 
Norrbottens distrikt; Arbetslöshetens orsaker föredrag av JW Kramer 1925.

Norrbottens distrikt; Arbetslöshetens orsaker föredrag av JW Kramer 1925.