Håkansson, Einar 1883-1907

Anarkist, författare och typograf.

Einar Håkansson föddes i en trädgårdsmästarfamilj på Skärsättra herr- och statargård på södra Lidingö den 28 juli 1883. Han gick fyraårig folkskola vid Lidingö kyrkskola 1892-1896. Efter konfirmationen i maj 1898 flyttade han ensam in till Stockholm för att bli typografelev vid P. Palmkvists tryckeri.  Om Stockholmstiden skrev han i ett brev till Hinke Bergegren 1905:

Einar Håkansson 

Födelsenamn: Carl Gustaf Einar Håkansson

Född: 28/7 1883

Död: 19/10 1907

Föräldrar: Alfred Håkansson (f. 1857 d. 1945) Matilda Karolina Jansdotter (f. 1858 d. 1941)

Syskon: Sven Eskil (f. 1885 d. 1962) Ester Frideborg senare gift Olsson f. 1887 d. 1966) Matilda Elfrida senare gift Dahlström [Ella?] (f. 1890 d. 1970) Erik Harald (f. 1892 d. 1985) Siri Elisabet senare gift Gustavsson (f. 1895 d. 1967) Knut Folke (f. 1897 d. 1992) Alfhild Gerda Margareta (f. 1900 d. 1987) Åke (f. 1906 d. 1906)

Begravd: Södertälje kyrkogård

”Här lärde jag känna arbetarrörelsen och socialismens idéer och blef genast mycket intresserad af dem”.

Den växande familjen i Lidingö flyttade i april 1900 till Karlberg i Karlhovs Hage i  Södertäljes norra utkanter och samtidigt eller någon månad senare flyttade Einar dit från Stockholm. Han fick då anställning vid Södertelge Tidnings tryckeri.

Den 15 december 1899 blev han medlem i Svenska Typografförbundet och den 6 december 1902 blev han utsedd till referent i Svensk Typograf-Tidning av typografklubben i Södertälje, senare samma månad publicerades hans första rapport.

1902 blev Einar enskild medlem i Sveriges socialistiska ungdomsförbund (ungsocialisterna) och han skrev sina första artiklar i tidningen Brand. En ungsocialistisk klubb hade funnits i Södertälje men den hade lagts ned 1900, under 1903 var han en av de drivande i att återbilda klubben. I Brand framträder han snart som teoretiskt skolad anarkistisk kommunist framförallt inspirerad av Pjotr Kropotkin (länk). Einar hade på egen hand lärt sig läsa esperanto, franska och tyska och det bidrog säkert till hans skolning i anarkism, för den svenska utgivningen av frihetlig socialistisk litteratur var vid den tiden ännu skral, se bibilografin över böcker och broschyrer.

Från april till mitten av oktober 1904 gjorde Einar värnplikten som diskare och matutspisare, sannolikt fick han dessa vapenfria arbeten för att han hade kraftigt nedsatt hörsel och dessutom var han klent byggd. Han tog en bondpermis och åkte till Södertälje i 5 dagar, för det bestraffades han med 8 dagar i buren varav 6 i totalt mörker. Det var kallt och dragigt och enligt egen utsago kunde han knappt stå upprätt då han släpptes. Tillbaks på tryckeriet i Södertälje började han hosta.

Under 1905 blev Einar riksbekant för artikeln Herrans heliga nattvard i Brand nr 7 1905 som åtalades men frikändes. Under hösten sa han upp sig från tryckeriet i Södertälje och flyttade till Stockholm för att lära sig maskinsättning. Den dåvarande ungsocialisten Axel Uhlén(1) beskrev i Arbetardiktningens pionjärperiod det intryck Einar gav kamraterna i Stockholm:

”Han föredrog undantagslöst den blygsammaste platsen i sällskapets periferi och verkade påfallande besvärad, när han på grund av sin överlägsna intelligens och sitt relativt stora vetande mot sin vilja och trots sitt motstånd blev medelpunkten i ett samtal eller en diskurs.”

1900 grundade den unge arbetaren John Joseph Süssmuth(2) esperantoklubben Unulingveco (enspråkighet) som snart hade 150 medlemmar och en livaktig verksamhet. Einar engagerade sig tidigt i esperantoklubben. Under 1903 gav han ut en hektograferad tidning på esperanto: Montana Revuo Esperantista (esperantorevyn från berget) för spridning i hela världen. Den 27 juni 1906 reste han till Paris och arbetade där på ett esperantotryckeri till början av oktober 1906.

Under hösten redigerade och skrev han tillfällighetstidningen Folkets väl som var en parodi på extrem högerpolitik. I februari 1907 anställdes han på Ahlströms tryckeri i Stockholm.

Under flera år hade noveller av Einar publicerats i tidningarna Brand och Social-Demokraten. Axel Uhlén(1) i Arbetardiktningens pionjärperiod:

”---en utmärkt prosaförfattare med oklanderlig språkbehandling och utpräglat personlig stil.... [Han delade] benägenheten att i skrift – aldrig i tal – chockera sina läsare genom starka ord och allt för naken realism. Och läromästaren kunde han inte dölja. Det var Strindberg(3).”

Under 1907 gavs boken Draksådd : fem otrons artiklar ut där ett tema är religionskritik, Einar hade 1905 lämnat svenska kyrkan(4), boken åtalades. Under mars 1907 diagnostiserades Einar med lungtuberkulos, han dog på kvällen den 19 oktober 1907 i Karlberg, enligt Svensk Typograf-Tidning 1905 stod tuberkulos för 52% av dödsfallen bland typografer. Den 27 oktober deltog mer än hundra personer i hans begravning.

Bisarrt nog fortsatte rättegången mot Einar och den 10 januari 1908 dömdes han till 5 månaders fängelse för brott mot tryckfrihetsförordningens § 3 mom. 1 och 3 för ”hädelse mot gud eller gäckeri av guds ord eller sakramenten" respektive ”gäckeri av den allmänna gudstjänsten”. I Brand nr 5 1908 skrev Erik Lindorm(5) ett satiriskt kåseri om saken vilket ledde till beslag av tidningen och åtal men denna gång frikändes tidningen och artikeln gavs ut som särtryck under titeln "Einar Håkansson i himlen".

I tidningen Brand publicerades därefter en rad efterlämnade manuskript. 1908 gavs skriften Kval ut, en antimilitaristisk novell, den åtalades inte men den andra upplagan 1910 åtalades och den ansvarige utgivaren Freddy Rosengren (länk) dömdes till 2 månaders fängelse. Försvarsadvokaten Henning von Melsted(6) karaktäriserade Kval på följande sätt:

”vilken i stolt och djärv originalitet saknar motstycke i vår svenska diktning och är värd ett helt annat öde än konfiskationens kättarbål 1910”.

Skrifter

Framsida Titel, annan info Förlag S. Info, ladda hem Externa länkar
De fega förtryckta : artiklar och noveller Einar Håkansson i urval av Per Holmer efterskrift och komment. av Per Holmer 104 s.
De fega förtryckta : artiklar och noveller Federativs, 1979 104 Info Libris
 

Draksådd : fem otrons artiklar

[Även om den trycktes 1906 så kom den ut först 1907. Efter åtalet höjdes priset från 60 öre till 1 kr.]

Georg Schröders, 1906 51   Libris

Folkets väl : tidning för tro och fosterland

Tillfällighetstidning

1906      
 

Förbannelse : Kval

Även utgiven 1908, 1910

1920 24   Libris
 

Kval

Upplaga 5000

Även utgiven 1910, 1920

Socialistiska ungdomsförbundet, 1908 28   Libris
Kval Håkansson, Einar (författare) 2. oförändr. uppl. 20 s.

Kval

Även utgiven 1908, 1920

Ungsocialistiska partiets, 1910 20 PDF Libris

I tidningar använde Einar signaturerna E. H. och Einar H-n. Samtliga nummer av Brands årgång 1905 finns skannade. I Nr 11 1905 finns en anonym artikel När de unga vakna som var skriven av Einar. Ett komplett artikelindex över tidningen Brand finns i tidskriften Litteratur och samhälle.

En bibliografi som även innefattar artiklar finns i boken Typograf och fritänkare : en bok om Einar Håkansson.

Källor och mer om Einar Håkansson

Av böckerna nedan är den främsta källan för denna biografi Per Holmers utmärkta bok. Det kan sägas att Axel Uhlén lämnar en del felaktiga detaljuppgifter i sin bok.

Framsida Titel, annan info Författare S. Info, ladda hem Externa länkar

Baksida

Arbetardiktningens pionjärperiod 1885-1909

Avsnittet Einar Håkansson, den begåvade anarkisten s. 304-315

Ordfront, 1978

Även utgiven 1964

Uhlén, Axel 349   Libris
Drömmen om

Drömmen om det ouppnåeliga : anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson-Holmberg och Einar Håkansson

Avsnittet Einar Håkansson och den anarkistiska propagandan s. 141-168

Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 2007

Lång, Henrik 264  

PDF 

Libris

 

"Einar Håkansson i himlen": jämte förord och Petterssons klagan

Carl Thorsén, 1908

Väderhatt, Erik (pseud. för Lindorm, Erik) 7   Libris
Typograf och fritänkare : en bok om Einar Håkansson Holmer, Per (författare) Östra Södermanlands kulturhistoriska förening (utgivare) 100 s.

Baksida

Typograf och fritänkare : en bok om Einar Håkansson

Östra Södermanlands kulturhistoriska förening, 1977

Holmer, Per 100   Libris

Dessutom har Församlings- och födelseböckerna i Lidingö och Södertälje använts via till denna biografi, via www.svar.ra.se.

Det finns en kort biografi över Einar i Karl Fernströms bok Ungsocialismen : en krönika (1950).

Fotografier

 
Porträtt 1907

Einar Håkansson. Skannat ur Porträttgalleriet Grafia 1907.

 
Einar Håkansson omkring 1901.

Einar Håkansson omkring 1901. Scannat ur boken Typograf och fritänkare (1977).

 
Einar Håkansson, ungsocialist och författare (reprofoto 21 september 1964).

Einar Håkansson, ungsocialist och författare (reprofoto 21 september 1964).

 

Noter

(1)Axel Uhlén (1885-1971) blev efter den korta ungsocialistiska tiden journalist på den socialdemokratiska tidningen Arbetet, riksdagsledamot och författare av historiska böcker om arbetarrörelsen.

(2)John Joseph Süssmuth, 1900 en ung arbetare vid jutefabriken av tjeckisk börd. Lämnade Södertälje 1902 spred sedan Esperanto i Tjeckoslovakien, Polen och slutligen USA.

(3)August Strindberg kanske Sveriges genom tiderna främste författare och en inspirationskälla för många ungsocialister, Läs mer om honom på Strindbergssällskapet.

(4)Innan 1951 var det inte fritt att lämna Svenska kyrkan om man inte gick med i ett annat godkänt samfund, enligt kyrkböckerna gick ateisten Einar Håkansson till Swedenborgarna (Wikipedia).

(5)Erik Lindorm, författare och publicist under en tid ungsocialist, se Karl Fernströms bok Ungsocialismen : en krönika, C. J. Björklunds (länk) bok Orädda riddare av pennan (1961) samt Svenskt biografiskt lexikon.

(6)Advokat Henning von Melsted läs om honom i Svenskt biografiskt lexikon. Det finns några skrifter av honom i vårt arkiv, använd sökfunktionen.