Ceder, Gustav 1881-1977
Anläggningsarbetare och 1917-1951 sekreterare i SACs byggnadsarbetarefederation.
Gustav Ceder föddes i Svarteborg, Bohuslän den 14 december 1881. Ceder berättade i en artikel i Industriarbetaren:
”Så snart jag blev så gammal så jag dugde till något fick jag lära mig till smed, och vid den tiden järnvägsbygget började arbetade jag i en smedja därhemma. Smedjan låg alldeles vid stora landsvägen mellan Uddevalla och Strömstad och blott några meter från den blivande järnvägslinjen.”
Gustav Ceder
Födelse- och folkbokföringsnamn: Gustaf Isidor Olofsson
Namn enligt Svenska folkrörelser (1936): Gustaf Isidor Olofsson Ceder
Född: 14/12 1881
Död: 29/8 1977
Föräldrar: Olof Niklasson Ask (f. 1833 d. 1908) Charlotta (Lotta) Andersdotter
(f. 1839 d. 1904)
Syskon: Karl Herman Askengren (f. 1861 d. 1944) Noach Bernhard (f. 1863 d. 1870) Lovisa Amalia (f.1866 d. ? emigrerade till norra Amerika) Albertina (f. 1869 d.?) Bernhardina Eliasson f. Olofsdotter (f. 1873 d. 1948) Amanda Cornelia (f. 1876 d. 1882) tvillingsyster (f. 1881 d. 1881)
Civilstånd: gift 1909-1977 Sara Katrina Blixt (f. 1886 d. 1977)
Barn: Karin Charlotta Sandberg f. Olofsson (f. 1910 d. 1954)
Begravd: Skogskyrkogården, Gävle: kvarter: U01 gravplats: 0085
På våren 1901 började han arbeta som verktygssmed vid ett järnvägsbygge. Han arbetade som verktygssmed vid olika järnvägsbyggen till 1909. 1910-1911 arbetade han vid Hällevadsholms gatstenshuggeri. 1912-1916 var han vid järnvägs- och andra anläggningsarbeten.
1907 kom han till inlandsbanan som en del av det första arbetslaget på hela inlandsbanebygget, där fick han sitt första fackliga uppdrag då han valdes till sekreterare i sektionen i Lit, 1909 valdes han till kassör i samma sektion.
Våren 1908 mötte han rallaren S. G. Johansson som sålde tidningen Brand och på sommaren bildades en ungsocialistisk klubb. Ceder började vid denna tid läsa Pjotr Kropotkin och annan socialistisk litteratur. Därefter började enligt Ceder ”en radikalare anda göra sig gällande på fackföreningsmötena.”
Det var under 1908 som Ceder och hans kamrater blev de första som använde sig av registret som kampmetod, med den redan omnämnde S. G. Johansson som statistikförare nådde man enligt Ceder mycket gott resultat.
Den 29 september 1910 anslöt han sig till SAC och var då med och bildade Hällevadsholms LS. Där var han kassör till 1911. 1913-1916 var han kassör i Olskrokens LS.
1913 bildades landsomfattande federation för anläggningsarbetare och dess samordnande organ kom att kallas Anläggningsarbetarnas industriella upplysningskommitté - AIUK, 1915 blev han invald i kommittén efter att ett generalmöte i Lerum den 30 hemställt till Olskrokens LS att välja en kommitté. Då han under 1916 flyttade till Lerviks LS område följde kommittén efter ett par månader senare.
1917 valdes han i en medlemsomröstning bland de syndikalistiskt organiserade anläggningsarbetarna till kommitténs expeditör. 1922 byter AIUK namn till Byggnadsindustriarbetarfederationen. 1923 flyttas kommittén från Sandarne till Gävle. 1926 byter federationen namn till Byggnadsindustridepartementet. Han var anställd hela tiden och titeln senare från expeditör till federationssekreterare. Han gick i pension hösten 1951 och efterträds av Torsten Holm.
Som federationssekreterare ingick även uppdraget att vara redaktör för departementets tidning Byggnadsindustriarbetaren, som gavs ut 1923-1942. Det kan noteras att han i artiklar om registret inte som många andra såg registret och kollektivavtalet som motsatser utan som två metoder vilka kunde komplettera varandra: ”Det ena utesluter inte det andra. Utan på en arbetsplats där man har kollektivavtal, kan man mycket väl komplettera detta genom införande av register exempelvis beträffande ackordsarbetena” (Byggnadsindustriarbetaren nr 3-4 1932)
Under lång tid efter pensioneringen fortsatte han att bidra med artiklar i SACs tidningar och han deltog länge i organisationsarbete.
Den 29/8 1977 avled Gustav Ceder. Sven Nygårds skrev i Arbetaren nr 36 1977:
”För en månad sedan avled makan Sara och av allt att döma kunde inte Gustav överleva den saknaden. Han delgav oss inom organisationen att han kände sig som halv människa och det var hans mening att han inte orkade längre.”
Bibliografi
Framsida | Titel, annan info | Förlag | S. | Info, ladda hem | Externa länkar |
Småtryck | |||||
Rekordartad reformistisk skurkaktighet : SSFF i Sälen sänder förtals- och skvallerkommitté till arbetsledningen i Gustafs : Fabrikation av falskt brev för att söka dölja lumpna och vanhedrande förföljelsemetoder Särtryck ur Arbetaren |
SAC, 1936 | 1 | |||
Avsnitt i skrifter | |||||
Minnesskrift om O. Ljungdahl och den svenska fritänkarerörelsen : uttalanden om Ljungdahl av Hilda Ljungdahl, D.V. Andersson, Folke Andersson, Gustav Ceder, Karl Fernström, Anders Halvarsson, Erik Lindkvist, Constantin Nordberg, Wilhelm Olsson, Gösta Olsson, Henrik Petrini, Gustav Sjöström och Carl H. Sjöö | Brand, 1942 | 112 | Libris |
Ett urval artiklar
Titel, annan info | Tidning | Datum | ladda hem |
En anläggningsarbetares minnen från sekelskiftets början | Industriarbetaren | Nr 4 1956 | |
Några blad ur SACs historia : några data ur syndikalisternas organisationsarbete bland anläggningsarbetarna | Norrlandsfolket | 22/12 1933 | |
Rallarminnen från inlandsbanan… del 1 | Industriarbetaren | Nr 1 1956 | |
Rallarminnen från inlandsbanan… del 2 | Industriarbetaren | Nr 2 1956 | |
SACs Byggdepartement har 40-årig grund | Byggnadsindustriarbetaren | oktober 1953 |
Fotografier
|
|
|
|
|
|
|
Affischer