Tema: Stripakonflikten 1925 - 1927

Stripakonflikten är en av landets mest kända arbetsmarknadskonflikter. Något felaktigt är konflikten känd som strejken som fällde en socialdemokratisk regering. Det är sant att en socialdemokratisk regering valde att avgå, men det var inte som en direkt följd av själva strejken - strejken fortsatte för övrigt nästan ett år efter regeringens avgång.

Stripakonflikten var en strejk och konflikt som ägde rum på två olika nivåer. Dels var det en vanlig lokal strejk igångsatt av Stripa LS den 9 mars 1925 för att få en ny prislista som innebar 25 procents löneförhöjningar för de olika arbetsuppgifterna vid Stripa Grufvebolag. På hösten 1925 begärde bolaget att arbetslöshetskommittén i Linde landskommun skulle sända 15 arbetslösa s k nödhjälpsarbetare till Stripa för att utföra sådana arbetsuppgifter, som de strejkande hade satt i blockad. De strejkande protesterade.

ur: Dagens Nyheter 2 juni 1926

ur: Dagens Nyheter 2 juni 1926.

Arbetslöshetskommittén i Linde bestämde sig därför att hänskjuta frågan till statens arbetslöshetskommission. Därmed hade första steget tagits mot att strejken i Stripa skulle komma att utvecklas till en konflikt på nationell nivå. Arbetslöshetskommissionen beslöt att nödhjälpsarbetare inte var skyldiga att ta arbetet vid Stripa eftersom lönerna där var låga, d v s att de strejkandes lönekrav var befogade.

Efter misslyckade förlikningsförhandlingar vid nyåret 1926 försökte gruvbolaget återigen att rekvirera nödhjälpsarbetare för att utföra malmlastningsarbete. Den här gången avslogs begäran av Linde arbetslöshetskommitté. Arbetsgivarorganisationen Järnbruksförbundet blandade sig i diskussionerna och frågan hänsköts återigen till arbetslöshetskommissionen. Den här gången kom kommissionen fram till att de löner som bolaget erbjudit de strejkande var jämförbara med lönenivåerna i det nya riksavtalet och därmed blev strejken att betrakta som en partiell konflikt utan allmän karaktär.

Barn utspisas i Guldsmedshyttans folkets hus

Barn utspisas i Guldsmedshyttans folkets hus.

[Bilden ur boken: Fotojakten - fotografier från förr i tiden insamlade av PRO i Örebro län, Örebro 1981]

Genom en sådan tolkning blev det också möjligt att hänvisa nödhjälpsarbetare till de blockerade arbetsuppgifterna. SAC och Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) överklagade arbetslöshetskommissionens beslut och den socialdemokratiska regeringen begärde en ny utredning av arbetslöshetskommissionen. Efter en vecka var utredningen klar, men arbetslöshetskommissionens tidigare beslut ändrades inte.

I det här läget valde Svenska Gruvindustriarbetareförbundet att förklara Stripa Grufvebolag i blockad. Arbetslöshetskommissionen krävde nya redovisningar från parterna angående löneläget. En kommitté av strejkande besökte den socialdemokratiske socialministern Gustaf Möller. I mars och i april 1926 genomförde arbetslöshetskommissionen nya granskningar och man beslutade med tre röster mot två att den inte hade någon anledning att ändra den tidigare ståndpunkten. I maj förklarade den socialdemokratiska regeringen att det var ett felaktigt beslut av arbetslöshetskommissionen och begärde att den skulle pröva stripafrågan igen, men kommissionen vägrade.

Riksdagens statsutskott tog upp regeringens handlande i frågan till diskussion och kom fram till en bedömning av strejken som var hårdare än arbetslöshetskommissionens. Såväl första som andra kammaren i riksdagen godkände statsutskottets utlåtande.

Statsminister Richard Sandler och den övriga socialdemokratiska regeringen protesterade mot statsutskottets behandling av regeringsbeslutet och valde därför att avgå och efterträddes av en borgerlig regering under ledning av C. G. Ekman.

Arbetslöshetskommissionen beslutade därefter i linje med statsutskottes utlåtande och den nya regeringens tolkning att strejken i Stripa var en partiell konflikt med allmänna verkningar. Den nya tolkningen innebar att arbetslösa gruvarbetare i Linde och angränsande kommuner skulle avstängas från arbetslöshetshjälp.

Bild 5

I maj 1927 presenterades ett nytt förlikningsförslag som de strejkande i Stripa förkastade. Kort därefter enades dock parterna om ett kompromissförslag som innebar högre löner än de tidigare förlikningsförslagen och inga hyreshöjningar. Det blev trots allt en liten seger för de strejkande.

Striden pågick från den 9 mars 1925 till den 21 maj 1927. Sammanlagt utbetalade SAC 102.666 kr. i strejksunderstöd, vilket motsvarar drygt 2,5 miljon kr. i dagens penningvärde.

Dokument:

Guldsmedshyttans LS fana framsidan.

Guldsmedshyttans LS fana framsidan.

Förvaring: Bergslagens LS.

Litteratur:

  • Samhällets fiender - Stripakonflikten 1925 - 1927 av Eva Blomberg. Beställ boken: Federativs förlag

Mer om Stripakonflikten: