SYNDIKALISTER SKRIVER HISTORIA PÅ AMAZON

På Amazons lager i Poznan har 300 lagerarbetare bildat en driftsektion i det syndikalistiska facket IP. Vi har träffat Agnieszka och Pawel som berättar om kollektiva krav och om att skriva historia på jobbet.

Amazon är ett enormt multinationellt företag med verksamhet i 75 länder. Företaget har etablerat tre varulager i Polen och ett av dem öppnade i Poznan i september 2014 med nästan två tusen fast anställda och tre tusen inhyrda lagerarbetare vid högsäsong. På SAC:s internationella konferens i Gävle träffar vi Agnieszka som jobbar på Poznanlagret som truckförare och Pawel som är ansvarig för en av lastkajerna. De har varit med och bildat en driftsektion som idag har strax över 300 medlemmar.

Vill ni berätta lite om arbetsplatsen?

Pawel: Det är en intressant plats. Lagerbyggnaden är gigantisk och omgiven av taggtråd. Allt arbete därinne är mätbart och övervakas genom realtidsuppföljning. Lastbilschaufförerna som kommer till oss frågar ibland ”är det sant som de säger att ni är så extremt övervakade? Det är sant. Så snart någon eller något står still i verksamheten sker det en reaktion. Arbetsledarna ser på sina bildskärmar hur många kollin vi hanterar per minut och om det sker något stopp i arbetet.

Agnieszka: Övervakningen har lett till viss dålig publicitet för Amazon. Journalister liknat lagret vid ett läger, ett arbetsläger.

Pawel: Vi är tre tusen personer därinne under lågsäsong, fem tusen under högsäsong. Det finns förstås många olika yrkeskategorier, plockare, teamledare, truckförare, men man kan också säga att det bara finns två kategorier arbetare – de med gröna ID-kort och de med blåa. De med blåa kort är fast anställda och de med gröna är visstidsanställda. De gröna är anställda korta perioder, ofta två veckor eller en månad i taget. Beskedet om huruvida de får fortsätta eller inte får de ofta under kontraktets sista arbetstimmar. Efter hand väljs de bästa av de med gröna kort ut och erbjuds blåa kort, fasta jobb.

Hur kom det sig att ni bildade en driftsektion?

Agnieszka: Ledningen har skapat en hype kring de blåa korten och använder den för att splittra den fasta och inhyrda personalen. Det blir ett synligt A- och B-lag. De otrygga jobben är en av de största fackliga utmaningarna. I december 2014 var vi ett gäng som startade driftsektionen och det första mötet höll vi på en parkeringsplats framför lagret klockan 05:30 före morgonskiftet. Vi hade en rad möten med ledningen, men det gav inga större resultat att sitta ner bakom lyckta dörrar, så vi har fokuserat mer på att organisera på golvet: Prata med kollegor, göra aktioner, dela flygblad osv. Våra krav var bättre lön och begripligare lönespecifikationer för de med gröna kort. Vi ville också ha samma förmåner som Amazons lagerarbetare i England och Tyskland – nämligen andelar i vinsten. Varför ska vi i Polen ha sämre villkor när vi gör samma jobb inom samma företag? I januari 2015 märkte vi anställda att arbetskvoterna ökat, vilket gjorde folk arga och många började gå med i sektionen. Sedan dess har den växt och har idag 300 medlemmar. De flesta av oss har blåa kort och av de med gröna som är med är det av förståeliga skäl inte många som vågar vara öppna med medlemskapet.

Vilka fackliga frågor driver ni?

Pawel: Sedan Juni är vi i kollektiv dispyt med ledningen och har fem krav: 1. Högre lön, minst 16 zloty per timme. 2. Andelar i Amazon som kollegorna utomlands. 3. Lönetrappa. 4. Arbetsscheman ett år i förväg istället för en månad som vi har nu. 5. Att gångtiden till matsalen ska räknas in i arbetstiden. Enligt polsk lag måste vi först förhandla, sedan delta i en medlingsprocess och först efter det kan vi strejka lagligt. Efter att vi lämnade in kraven har vi redan fått en zloty mer i timmen, men företaget hävdar att det inte har något med våra kollektiva krav att göra. I samband med löneförhöjningen gick vår högsta chef ut med följande budskap, det var på ett sorts massmöte för de anställda, något som de kallar ”all hands meeting”: Ni får högre lön nu, ni har rätt att gå med i facket, men det är inte det bästa sättet att diskutera med oss. Det kostar bara pengar och facket kommer inte att kunna påverka någonting. Gå istället med i Amazons samrådsgrupper. Då ställde sig en medlem upp och sa: ”Tack för reklamen, chefen. Nu har du visat att lönehöjningen hörde ihop med de fackliga kraven. Om du talat väl om oss hade det visat att vi gått med på någon usel kompromiss som vi inte vill ha. Hota oss nu inte bara för att vi valt att gå med i facket.

Agnieszka: En annan intressant sak som hänt på lagret är att en grupp arbetare gick ut i spontan sympatiaktion med strejkande kollegor på Amazons lager i Tyskland. Det var en stor konflikt. Hundratals lagerarbetare i Tyskland strejkade en vecka. Våra chefer ville att vi skulle jobba övertid för att kompensera för effekterna av den tyska strejken, men det vore ju strejkbryteri. Driftsektionen satte upp information om strejken på en anslagstavla, det var ett sätt att medvetandegöra kollegorna. En vild maskningsaktion bröt ut bland plockarna. Dussintals personer maskade och stoppade linan. Formellt var det inte sektionen som stod bakom utan det var en mer spontan aktion.

Pawel: Det sände en tydlig signal om solidaritet, men vissa arbetare utsattes för ganska hård repression av ledningen. Apropå övervakning så var ledningen oroliga för aktioner och alla chefer satt bänkade vid kameraövervakningen. Det blev förhör med flera som strejkade och fem personer som togs in på förhör nekades att kontakta sina fack och sedan köpte företaget ut dem. Ändå ångrade de inte att de maskade, det är viktigt att visa att det finns stridbara arbetare på flera platser inom företaget. Två av de uppsagda gick inte med på uppsägningarna utan drog Amazon till domstol. Ärendet går upp i rätten snart.

Amazons tre ledord är: Make history. Work hard. Have fun. Hur tycker ni att de stämmer in på er situation?

Pawel: Det var kul att jobba hårt i början, men nya kollegor och nya arbetsuppgifter. Det var mindre belastning då. Men efter januari gör mindre folk mer jobb och då hinner vi inte med och får skäll. Det är inte så kul. Det finns ganska strikta säkerhetsföreskrifter, men tidspressen tvingar oss tyvärr att bryta mot dem.

Agnieszka: Det första stämmer bra. Vi skapar absolut historia. När arbetare går ihop i en syndikalistisk driftsektion kan de förändra en hel del!