Om politisk strejk

En strejk som inte direkt handlar om en fråga som hänger ihop med arbetsplatsen betraktas som en politisk stridsåtgärd. Strejken är alltså inte riktad som ett krav mot arbetsgivaren, utan snarare en protestaktion med sikte på en viss politisk fråga. En politisk strejk är en kortvarig men kraftfull demonstrationsåtgärd. Förutom att lägga ned arbetet brukar man kombinera det med att samlas till en demonstration.

Om politiska strejker

En strejk som inte direkt handlar om en fråga som hänger ihop med arbetsplatsen betraktas som en politisk stridsåtgärd. Strejken är alltså inte riktad som ett krav mot arbetsgivaren, utan snarare en protestaktion med sikte på en viss inhemsk eller internationell politisk fråga. En politisk strejk är en kortvarig men kraftfull demonstrationsåtgärd. Förutom att lägga ned arbetet under några timmar eller ett dygn, brukar man kombinera det med att samlas till en demonstration.

Det finns inte många regler om politiska strejker. En utgångspunkt är att stridsåtgärder skyddas av grundlagen. Det betyder att de endast får inskränkas genom lag eller avtal. En av få sådana bestämmelser finns i lagen om offentlig anställning, LOA. Där framgår det att offentliganställda inte får delta i politiska strejker som avser inhemska politiska förhållanden. Däremot får de delta i politiska stridsåtgärder som tar sikte på hur ett visst politiskt beslut kommer att påverka arbetsförhållandena. För att offentliganställda ska kunna strejka mot ett politiskt beslut, måste det alltså finnas en tydlig facklig koppling.

För att göra det extra rörigt får myndighetsutövning aldrig omfattas av politiska stridsåtgärder. Men mer om det nedan.

Särskilda regler för offentliganställda

I lagen om offentlig anställning (LOA) finns särskilda regler om stridsåtgärder som begränsar offentliganställdas möjligheter att delta i politiska strejker. Förbudet gäller politiska strejker som avser inhemska politiska förhållanden, förutom om det finns ett tydligt fackligt syfte, det vill säga att stridsåtgärderna handlar om hur det politiska beslutet kommer att inverka på arbetsförhållandena. Det måste alltså, som vi nämnde ovan, finnas en tydlig facklig koppling. En ytterligare begränsning är att offentliganställda som arbetar med myndighetsutövning endast får delta i politiska strejker så länge det inte drabbar myndighetsutövningen. Därför är det viktigt att ha klart för sig vad som utgör myndighetsutövning.

Myndighetsutövning

Kort sagt är myndighetsutövning beslut eller åtgärder hos en myndighet som utgör en form av maktutövning över enskilda medborgare. Det kan vara beslut om förmåner, rättigheter, skyldigheter, eller disciplinär bestraffning. Det kan alltså vara både gynnande och betungande beslut. Däremot är inte all verksamhet som myndigheten ägnar sig åt myndighetsutövning, utan bara de delar som kan betraktas som maktutövning gentemot enskilda. Det kanske mest uppenbara exemplet på myndighetsutövning är när polisen frihetsberövar en person, men även handläggare på socialtjänsten som fattar beslut om ekonomiskt stöd, eller lärare som beslutar om betyg är exempel på myndighetsutövning. Här är det viktigt att skilja mellan annan verksamhet och myndighetsutövning.

En polis kan ju också syssla med sortering av handlingar, en handläggare kan sitta på ett budgetmöte, och en lärare spenderar en stor del av sin tid med att undervisa. Sådan verksamhet är alltså inte myndighetsutövning.

För att medlemmar som arbetar med myndighetsutövning ska kunna delta i strejken är det viktigt att se till att de delarna av arbetet inte drabbas. Det kan göras genom att utforma varslet på ett visst sätt eller genom att medlemmarna, om det är möjligt, styr sina arbetsuppgifter på så sätt att strejken inte påverkar deras myndighetsutövning.

Om arbetsköparen försöker stoppa strejken

En arbetsköpare i offentlig sektor som inte anser att en strejk är lovlig kan göra en så kallad fredspliktsinvändning. Det innebär att stridsåtgärden inte får genomföras innan Arbetsdomstolen har avgjort huruvida den är lovlig eller inte. Om arbetsköparen gör en fredspliktsinvändning är det vi som begär att Arbetsdomstolen förklarar den lovlig.

Varsel

SAC kommer att lägga ett centralt varsel om politisk strejk på 8 mars. Det innebär att vi varslar arbetsgivarorganisationerna men inte de enskilda arbetsköparna. För att varslet ska vara giltigt måste varje arbetsköpare där vi har medlemmar som ska strejka varslas direkt av den lokalorganisation (LS/syndikat/driftsektion) som medlemmarna i fråga tillhör. Det är viktigt att organisationsinstanserna också beslutar om att delta i strejken i behörig ordning, det vill säga enligt stadgarna. Mallar på varsel kommer finnas att tillgå på hemsidans insida: LÄNK

Ett varsel måste vara arbetsköparen tillhanda senast sju arbetsdagar innan stridsåtgärden träder i kraft. Tänk på att de sju dagarna räknas från det exakta klockslaget när strejken inleds. Det betyder att om någon ska strejka i slutet av sin arbetsdag, säg klockan 16:00, måste varslet vara arbetsköparen tillhanda senast klockan 16:00 sju arbetsdagar innan. För att vara helt säker på att alla skift på 8 mars omfattas av ett varsel måste det alltså finnas hos arbetsköparen senast klockan 24:00 tisdag den 26 februari. Vi föreslår att varslen skickas i god tid. Det finns inga hinder att skicka in dem långt tidigare. Ett varsel ska vara skriftligt, och det är viktigt att Medlingsinstitutet också får en kopia på varslet inom samma tidsfrist som ovan. Varslet ska innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning. Det betyder dock inte att vi måste namnge medlemmar som ska delta.

Om någon vidtar stridsåtgärder utan att dessa är varslade och beslutade i behörig ordning så räknas de som en olovlig stridsåtgärd. Vi väntar oss att ett förbud mot stridsåtgärder som kommer drabba oss i SAC särskilt hårt, kommer träda i kraft den 1 januari 2020. Vi i SAC anser att arbetares rättigheter går före lagstiftning och vi vill därför uppmuntra personer som stödjer strejken att ändå delta på det sätt som är möjligt, genom att använda kreativa sätt för att låta bli att arbeta fredagen den 8:e mars. Krav som redan i dag finns på att stridsåtgärder ska varslas i god tid och krav på medling och förhandlingar är inte till för oss, utan är till för att skydda arbetsköparna. Ändringarna i lagstiftningen syftar också till att arbetsköpare ska vara mindre rädda för att de anställda ska stå upp för sina rättigheter på jobbet, men vi vill visa dem att ju hårdare de sätter åt oss, desto mer fantasifulla och smarta kommer vi bli i våra sätt att stå upp för våra rättigheter ändå.