FAQ

Här hittar du svar på vanliga frågor om vår kvinnostrejk.

Vad innebär en politisk strejk?
Ordinarie strejker har som syfte att påverka förhållanden mellan arbetstagare och arbetsköpare. Politiska strejker försöker i stället påverka andra parter eller i andra frågor. Ett exempel är SAC:s strejk 2006 mot dåvarande regerings försämringar av a-kassan och ett annat Storstockholms Transportarbetaresyndikats strejk 2002 mot avregleringen av kollektivtrafikbranschen i Europa. Enskilda arbetstagare kan delta i fackliga stridsåtgärder utan att bryta mot arbetsskyldigheten. Detta gäller stridsåtgärder som har en facklig koppling, vilket en politisk strejk inte nödvändigtvis har. En strejk som har både politiska och fackliga inslag har godkänts av Arbetsdomstolen. Därför är det viktigt att politiska strejker också har tydligt fackliga krav.

 

Kan LS/SAC varsla arbetskamrater tillhörande andra fackliga organisationer i och med att det är en politisk strejk?
Nej, vi får inte varsla personer som är medlemmar i fack som har slutit kollektivavtal och därmed är bundna av fredsplikt. För det första finns det krav att för sådana medlemmar ska stridsåtgärd vara beslutat i behörig ordning, det vill säga av deras fack och i enlighet med fackets stadgar.

 

Jag jobbar i offentlig sektor, och är medlem i SAC, kommer jag bli varslad?
Nej. Det går att utforma strejken så att den tar sikte på en internationell, facklig kvinnofråga för att kunna kringgå förbudet för offentliganställda mot att delta i strejker mot inhemska politiska förhållanden. Det provade vi förra året . Men i år har vi valt att inte varsla offentliganställda, utan vi vill i stället prova att att använda informella stridsåtgärder som inte är begränsade av vad lagen säger att vi får och inte får. I stället för att kringå förbudet med juridiska, krångliga lösningar hoppas vi att så många som möjligt struntar i lagen och låter bli att jobba ändå, oavsett om de är medlemmar i SAC eller inte. Kolla längst ned på den här sidan för förslag på hur du kan göra det.

 

Vad måste man tänka på när man skriver ett strejkvarsel?
Varslet ska vara motparten till handa minst sju arbetsdagar i förväg, det vill säga i praktiken senast fredag 23 februari klockan 24:00. Det finns inga hinder mot att skicka in varslet tidigare, så ett tips är att se till att ha god marginal. Vi har bevisbördan för att varslet är framme i tid. Detta kan ske genom att skicka e-post där datum framgår eller genom rekommenderat brev på posten. Varsel ska innehålla anledning till stridsåtgärden och stridsåtgärdens omfattning. Arbetsköpare brukar framföra att det krävs att vi anger vilka arbetstagare eller exakt hur många personer som ska strejka. De har dock inget rättsligt stöd för det. Vi brukar ange att varsel omfattar LS/sektionens/syndikatets medlemmar på arbetsplatsen. OBS! Det är viktigt att varslet är beslutat i ”behörig ordning”, det vill säga att det finns ett protokollfört och stadgeenligt beslut.

 

Varför måste LS (/driftsektion/syndikat) skicka in ett eget varsel? Räcker inte det centrala SAC-varslet?
Nej, varje berörd arbetsköpare måste varslas lokalt. Ett varsel ska gå till ”motparten”. SAC:s centrala varsel går alltså till arbetsgivarorganisationerna men eftersom vi inte har tecknat några centrala kollektivavtal är det den enskilde arbetsköparen som ses som ”motpart”. Tänk också på att det är viktigt att organisationsinstansen i behörig ordning beslutar om att delta i strejken, alltså att beslutet är stadgeenligt.

 

Vi har medlemmar i olika branscher som ska delta. Måste LS skicka sina varsel till alla dessa arbetsköpare? Finns det ingen enklare metod?
För att vara säker på att varslet blir korrekt finns det tyvärr ingen enklare metod. För att underlätta har vi tagit fram mallar på varsel som finns att ladda ner på insidan.

 

Arbetsköpare hotar att stämma LS/ driftsektion/Syndikat och de hör av sig. Vad ska vi göra?
Om ni har skickat ett korrekt lokalt varsel bör ni kunna vara lugna. Svara dem att ni anser att strejken är lovlig och om de är av annan åsikt har de möjlighet att begära att Arbetsdomstolen prövar frågan på förhand (så kallat interimistiskt beslut). En invändning om att en stridsåtgärd är olovlig (så kallad fredspliktsinvändning) kan i kollektivavtalsförhållanden göra att facket tvingas be Arbetsdomstolen om interimistiskt beslut. Detta gäller dock inte för oss i privat sektor som inte har kollektivavtal. Det innebär att det är arbetsköparsidan som måste ta det initiativet, i alla fall om det är ett privat bolag.

 

Arbetsköparna vill få namnen på våra medlemmar som deltar. Kan dom verkligen kräva det?
Nej, det finns ingen skyldighet för oss att lämna ut namn på våra medlemmar. Om arbetsköpare hotar eller utövar repressalier för att vi inte lämnar ut namn kan det innebära föreningsrättskränkning.

 

En medlem har hotats att få skriftlig varning/bli avskedad om hon deltar. Vad kan vi göra?
Påpeka för arbetsköparen att det kan innebära föreningsrättskränkning både att hota om och att i efterhand utöva repressalier mot arbetstagare som utnyttjat sitt fackliga medlemskap genom att delta i strejk. Kalla till förhandling och kräv skadestånd. Stötta även medlemmen att genomföra strejken.

 

Är det något annat vi bör tänka på?
Erfarenhet har visat att det kan vara tufft att strejka ensam på en arbetsplats, särskilt om arbetsköparen agerar emot en. Det räcker inte med att ha juridiska rättigheter i dessa lägen. Det krävs även uppbackning och solidaritet av kamrater. Organisera er gemensamt och ta hand om varandra!

 

Hur kan jag delta om jag inte blivit officiellt varslad?

Som huvudregel är det endast de som tillhör det fack som varslat om strejk som är tillåtna att delta i själva strejken. Vem som får delta direkt i strejken beror alltså på hur LS/syndikat/driftsektion har varslat. Det ska dock inte hindra någon från att vara kreativ och eftersom årets strejk endast är en timme lång, finns det en uppsjö av saker du kan göra för att inte arbeta under den tid strejken varar, även om du inte är officiellt varslad. Du kan maska, sjukskriva dig, ”vabba”, ta en lång fikapaus sista timmen, begära ledigt för fackliga studier eller varför inte boka ett mötesrum och kalla till ett arbetsplatsmöte om ojämlika löner och villkor. Gör vad du kan för att se till att lagstiftning som syftar till att hindra löntagare från att använda sin makt på arbetsplatsen inte hindrar dig från att visa ditt missnöje med hur patriarkatet fördelar makten ojämnt i samhället. Vi förstår att det kan vara riskabelt att olovligen delta i en stridsåtgärd, men tyvärr närmar sig en verklighet där vi inte längre kommer ha lovliga möjligheter att vidta stridsåtgärder. En kort entimmesstrejk som går under radarn utan att det är riktigt tydligt för arbetsköparen vad det är som händer är ett bra tillfälle att öva sig inför denna verklighet och ger oss viktiga erfarenheter inför framtiden. Det är viktigt att veta att olovlig strejk, även om chefen fattar vad som händer, inte är tillräckliga skäl för att avskeda någon, utan det värsta som kan hända är att arbetsdomstolen ger ut böter, sannolikt runt 2000 kronor.