Om politisk strejk

En strejk som inte direkt handlar om en fråga som hänger ihop med arbetsplatsen betraktas som en politisk stridsåtgärd. Strejken är alltså inte riktad som ett krav mot arbetsgivaren, utan snarare en protestaktion med sikte på en viss politisk fråga. En politisk strejk är en kortvarig men kraftfull demonstrationsåtgärd. Förutom att lägga ned arbetet brukar man kombinera det med att samlas till en demonstration.

Om politiska strejker
Det finns inte många regler om politiska strejker. En utgångspunkt är att stridsåtgärder skyddas av grundlagen. Det betyder att de endast får inskränkas genom lag eller avtal. En av få sådana bestämmelser finns i lagen om offentlig anställning, LOA. Där framgår det att offentliganställda inte får delta i politiska strejker som avser inhemska politiska förhållanden. Däremot får de delta i stridsåtgärder som rör internationella politiska frågor, eller i vanliga fackliga stridsåtgärder mot arbetsköparen. För att göra det extra rörigt får myndighetsutövning aldrig omfattas av politiska stridsåtgärder, varken gällande inhemska eller internationella frågor. Men mer om det nedan. 

Särskilda regler för offentliganställda
I lagen om offentlig anställning finns särskilda regler om stridsåtgärder som begränsar offentliganställdas möjligheter att delta i politiska strejker. Förbudet gäller politiska strejker som avser inhemska politiska förhållanden. Däremot skulle en kort strejk som tar sikte på en internationell, facklig kvinnofråga kringgå förbudet och därmed vara tillåten.

En ytterligare begräsning är att offentliganställda som arbetar med myndighetsutövning inte får delta i några politiska strejker alls om den delen av arbetet påverkas av strejken. De får alltså endast delta i politiska strejker så långe det inte drabbar myndighetsutövningen. Därför är det viktigt att ha klart för sig vad som utgör myndighetsutövning. 

Myndighetsutövning
Kort sagt är myndighetsutövning beslut eller åtgärder hos en myndighet som utgör en form av maktutövning över enskilda medborgare. Det kan vara beslut om förmåner, rättigheter, skyldigheter, eller disciplinär bestraffning. Det kan alltså vara både gynnande och betungande beslut. Däremot är inte all verksamhet som myndigheten ägnar sig åt myndighetsutövning, utan bara de delar som kan betraktas som maktutövning gentemot enskilda. Det kanske mest uppenbara exemplet på myndighetsutövning är när polisen frihetsberövar en person, men även handläggare på socialtjänsten som fattar beslut om ekonomiskt stöd, eller lärare som beslutar om betyg är exempel på myndighetsutövning. Här är det viktigt att skilja mellan annan verksamhet och myndighetsutövning. En polis kan ju också syssla med sortering av handlingar, en handläggare kan sitta på ett budgetmöte, och en lärare spenderar en stor del av sin tid med att undervisa. Sådan verksamhet är alltså inte myndighetsutövning. 

För att medlemmar som arbetar med myndighetsutövning ska kunna delta i strejken att det viktigt att se till att de delarna av arbetet inte drabbas. Det kan göras genom att utforma varslet på ett visst sätt eller genom att medlemmarna, om det är möjligt, styr sina arbetsuppgifter på så sätt att strejken inte påverkar deras myndighetsutövning. Genom att gå ut i en kortare strejk hoppas vi att det ska vara lättare att delta även för de som jobbar med myndighetsutövning. Här är det viktigt att understryka att bara själva strejken, alltså att gå hem en timme tidigare eller lägga ner arbetet under en timme, omfattas av de här reglerna. Den som deltar genom att ha på sig en strejkknapp eller bära ett visst plagg kan göra det utan att tänka på förbuden eller regler om varsel. 

Varsel
SAC kommer att lägga ett centralt varsel om politisk strejk på 8 mars. Det innebär att vi varslar arbetsgivarorganisationerna men inte de enskilda arbetsköparna. För att varslet ska vara giltigt måste varje arbetsköpare där vi har medlemmar som ska strejka varslas direkt av den lokalorganisation (LS/syndikat/driftsektion) som medlemmarna i fråga tillhör. Det är viktigt att organisationsinstanserna också beslutar om att delta i strejken i behörig ordning, det vill säga enligt stadgarna. Mallar på varsel kommer finnas att tillgå, se punkt 9. Om offentliganställda ska delta i strejken är det viktigt att det tydligt framgår att strejken tar sikte på en internationell, facklig politisk fråga. Dessutom är det viktigt att de som har myndighetsutövning i sina arbetsuppgifter ser till att just de arbetsuppgifterna inte drabbas av strejken.  

För medlemmar som tänker stödja strejken på andra sätt behöver inget varsel läggas så länge de inte lägger ner arbetet. Sådana aktioner omfattas inte heller av några förbud. 

Ett varsel måste vara arbetsköparen tillhanda senast sju arbetsdagar innan stridsåtgärden träder i kraft. Tänk på att de sju dagarna räknas från det exakta klockslaget när strejken inleds. Det betyder att om någon ska strejka i slutet av sin arbetsdag, säg klockan 16:00, måste varslet vara arbetsköparen tillhanda senast klockan 16:00 sju arbetsdagar innan. För att vara helt säker på att alla skift på 8 mars omfattas av ett varsel måste det alltså finnas hos arbetsköparen senast klockan 24:00 måndagen den 26 februari. Vi föreslår att varslen skickas i god tid. Det finns inga hinder att skicka in dem långt tidigare. Ett varsel ska vara skriftligt, och det är viktigt att Medlingsinstitutet också får en kopia på varslet inom samma tidsfrist som ovan. Varslet ska innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning. Det betyder dock inte att vi måste namnge medlemmar som ska delta. 

Om arbetsköparen försöker stoppa strejken
En arbetsköpare i offentlig sektor som inte anser att en strejk är lovlig kan göra en så kallad fredspliktsinvändning. Det innebär att stridsåtgärden inte får genomföras innan Arbetsdomstolen har avgjort huruvida den är lovlig eller inte genom ett interimistiskt beslut. Om arbetsköparen gör en fredspliktsinvändning är det vi som begär att Arbetsdomstolen förklarar den lovlig.