FAQ

Här hittar du svar på vanliga frågor om vår kvinnostrejk.

Vad innebär en politisk strejk?
Ordinarie strejker har som syfte att påverka förhållanden mellan arbetstagare och arbetsköpare. Politiska strejker försöker i stället påverka andra parter eller i andra frågor. Ett exempel är SAC:s strejk 2006 mot dåvarande regerings försämringar av a-kassan och ett annat Storstockholms Transportarbetaresyndikats strejk 2002 mot avregleringen av kollektivtrafikbranschen i Europa. Enskilda arbetstagare kan delta i fackliga stridsåtgärder utan att bryta mot arbetsskyldigheten. Detta gäller stridsåtgärder som har en facklig koppling, vilket en politisk strejk inte nödvändigtvis har. En strejk som har både politiska och fackliga inslag har godkänts av Arbetsdomstolen. Därför är det viktigt att politiska strejker också har tydligt fackliga krav. För att även offentliganställda ska kunna delta måste strejken dessutom ta sikte på en internationell, facklig-politisk fråga. Då kan enskilda arbetstagare delta utan att bryta mot anställningsavtalet. 

Kan alla delta oavsett facklig tillhörighet?
Som huvudregel är det endast de som tillhör det fack som varslat om strejk som är tillåtna att delta i själva strejken. Vem som får delta direkt i strejken beror alltså på hur LS/syndikat/driftsektion har varslat. Om personer som inte omfattas av varslet deltar kan arbetsköparen kräva dem på skadestånd på drygt 2 000 kronor. Däremot finns det inga hinder mot att stödja strejken, exempelvis genom att ha på sig en strejkknapp eller ett visst klädesplagg. 

Kan LS/SAC varsla arbetskamrater tillhörande andra fackliga organisationer i och med att det är en politisk strejk?
Nej, vi får inte varsla personer som är medlemmar i fack som har slutit kollektivavtal och därmed är bundna av fredsplikt. För det första finns det krav att för sådana medlemmar ska stridsåtgärd vara beslutat i behörig ordning, det vill säga av deras fack och i enlighet med fackets stadgar. För det andra får kollektivavtalsslutande fackmedlemmar bara delta i kortvariga politiska stridsåtgärder.

Jag jobbar i offentlig sektor, får jag strejka?
Ja, i år har vi utformat strejken så att den tar sikte på en internationell, facklig kvinnofråga. På så sätt hoppas vi kunna kringgå förbudet för offentliganställda mot att delta i strejker mot inhemska politiska förhållanden. Däremot får ditt deltagande i strejken inte drabba arbetsuppgifter som utgörs av myndighetsutövning.

Vad är myndighetsutövning, och hur kan jag som har sådana arbetsuppgifter delta i strejken?
Kort sagt är myndighetsutövning beslut eller åtgärder hos en myndighet som utgör en form av maktutövning över enskilda medborgare. Det kan vara beslut om förmåner, rättigheter, skyldigheter, eller disciplinär bestraffning. Det kan alltså vara både gynnande och betungande beslut. Däremot är inte all verksamhet som myndigheten ägnar sig åt myndighetsutövning, utan bara de delar som kan betraktas som maktutövning gentemot enskilda. Det kanske mest uppenbara exemplet på myndighetsutövning är när polisen frihetsberövar en person, men även handläggare på socialtjänsten som fattar beslut om ekonomiskt stöd, eller lärare som beslutar om betyg är exempel på myndighetsutövning. Här är det viktigt att skilja mellan annan verksamhet och myndighetsutövning. En polis kan ju också syssla med sortering av handlingar, en handläggare kan sitta på ett budgetmöte, och en lärare spenderar en stor del av sin tid med att undervisa. Sådan verksamhet är alltså inte myndighetsutövning. Du som är anställd inom offentlig sektor och dessutom har myndighetsutövning som en del av dina arbetsuppgifter får endast delta i strejken så länge det inte drabbar själva myndighetsutövningen. 

Vad måste man tänka på när man skriver ett strejkvarsel?
Varslet ska vara motparten till handa minst sju arbetsdagar i förväg, det vill säga i praktiken senast fredag 23 februari klockan 24:00. Det finns inga hinder mot att skicka in varslet tidigare, så ett tips är att se till att ha god marginal. Vi har bevisbördan för att varslet är framme i tid. Detta kan ske genom att skicka e-post där datum framgår eller genom rekommenderat brev på posten. Varsel ska innehålla anledning till stridsåtgärden och stridsåtgärdens omfattning. Arbetsköpare brukar framföra att det krävs att vi anger vilka arbetstagare eller exakt hur många personer som ska strejka. De har dock inget rättsligt stöd för det. Vi brukar ange att varsel omfattar LS/sektionens/syndikatets medlemmar på arbetsplatsen. OBS! Det är viktigt att varslet är beslutat i ”behörig ordning”, det vill säga att det finns ett protokollfört och stadgeenligt beslut.

Varför måste LS (/driftsektion/syndikat) skicka in ett eget varsel? Räcker inte det centrala SAC-varslet?
Nej, varje berörd arbetsköpare måste varslas lokalt. Ett varsel ska gå till ”motparten”. SAC:s centrala varsel går alltså till arbetsgivarorganisationerna men eftersom vi inte har tecknat några centrala kollektivavtal är det den enskilde arbetsköparen som ses som ”motpart”. Tänk också på att det är viktigt att organisationsinstansen i behörig ordning beslutar om att delta i strejken, alltså att beslutet är stadgeenligt.

Vi har medlemmar i olika branscher som ska delta. Måste LS skicka sina varsel till alla dessa arbetsköpare? Finns det ingen enklare metod?
För att vara säker på att varslet blir korrekt finns det tyvärr ingen enklare metod. För att underlätta har vi tagit fram mallar på varsel som finns att ladda ner på insidan. 

Arbetsköpare hotar att stämma LS/ driftsektion/Syndikat och de hör av sig. Vad ska vi göra?
Om ni har skickat ett korrekt lokalt varsel bör ni kunna vara lugna. Svara dem att ni anser att strejken är lovlig och om de är av annan åsikt har de möjlighet att begära att Arbetsdomstolen prövar frågan på förhand (så kallat interimistiskt beslut). En invändning om att en stridsåtgärd är olovlig (så kallad fredspliktsinvändning) kan i kollektivavtalsförhållanden göra att facket tvingas be Arbetsdomstolen om interimistiskt beslut. Detta gäller dock inte för oss i privat sektor som inte har kollektivavtal. Det innebär att det är arbetsköparsidan som måste ta det initiativet, i alla fall om det är ett privat bolag.

En arbetsköpare i offentlig sektor som inte anser att en strejk är lovlig kan däremot göra en så kallad fredspliktsinvändning. Det innebär att stridsåtgärden inte får genomföras innan arbetsdomstolen har avgjort huruvida den är lovlig eller inte genom ett interimistiskt beslut. Om en arbetsköpare i offentlig sektor gör en fredspliktsinvändning är det vi som begär att Arbetsdomstolen förklarar den lovlig. 

Arbetsköparna vill få namnen på våra medlemmar som deltar. Kan dom verkligen kräva det?
Nej, det finns ingen skyldighet för oss att lämna ut namn på våra medlemmar. Om arbetsköpare hotar eller utövar repressalier för att vi inte lämnar ut namn kan det innebära föreningsrättskränkning.

En medlem har hotats att få skriftlig varning/bli avskedad om hon deltar. Vad kan vi göra?
Påpeka för arbetsköparen att det kan innebära föreningsrättskränkning både att hota om och att i efterhand utöva repressalier mot arbetstagare som utnyttjat sitt fackliga medlemskap genom att delta i strejk. Kalla till förhandling och kräv skadestånd. Stötta även medlemmen att genomföra strejken.

Är det något annat vi bör tänka på?
Erfarenhet har visat att det kan vara tufft att strejka ensam på en arbetsplats, särskilt om arbetsköparen agerar emot en. Det räcker inte med att ha juridiska rättigheter i dessa lägen. Det krävs även uppbackning och solidaritet av kamrater. Organisera er gemensamt och ta hand om varandra!